Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANSSÄLLSKAPET осн DE PUBLlKA BALERNA. 911
hörde till saken att om möjligt tillbringa en stund af aftonen å
klubben, var det dock ofta mera af vana än intresse, som man
gick dit. Såsom orsak, hvarför klubblifvet i Viborg ej kunde
räkna på. större intresse, nämnes bland Iannat den bildade socie
tetens splittring i så. många olika. nationaliteter. „Ni kan döma.“
— säger en antecknare 1839 - ”huru en societet, sammansatt
af så många olika element, kan bli intressant, i synnerhet som
det bör tilläggas, att svenskarna och ryssarna af gammalt hyste mot
vilja mot hvarandra, att gammalfinländarne och nyfinländarne
voro så olika hvarandra och att utlänningarna, som gäfvo före
trade åt de förra, med hvilka de stodo i nära relationer, icke
mycket närmade sig vare sig till ryssarna eller _ och det kanske
ändå mindre _ till svenskarnau l).
Med allmännare intresse omfattades de publika balerna. Det
existerade och hade kanske redan under ryska tiden existerat ett
s. k. danssällskap, också. ett slags klubb med regler och före
ståndare 2). Ànnu finnes i behåll en i grönt marokäng inbunden
foliobok med titel: „Regeln für die Wiburgsche Tanz Gesell
schaft 1815“. Det nämnes ’i boken uttryckligen att danssäll
skap äfven förut existerat i staden och vi äro således fullt
berättigade till antagandet, att institutionen var ett arf från upp
lysningstidehvarfvets glada societetslif. Möjligt är dock, att de
tidigare danssällskapen varit af mera enskild natur och att man
nu eftersträfvade en större anslutning än förr, hvarför’ äfven en
publikation utsändes om aktieteckning och ett allmänt mötes
hållande. På. detta möte hade äfven sex föreståndare, två. mili
tärer och fyra civila, utvalts och det var de, som hade uppgjort
nämnda reglemente „zur Aufrechterhaltung der in einer jeden
wohlanständigen Gesellschaft nöthigen Ordnung“. Reglementet,
som var ytterst minutiöst och detaljeradt, bestämde de årliga
balernas antal till 15. Karaktäristiska voro 5:te, Gzte och 7:de
paragraferna, som bestämde om herrarnas kostym och ordningen
vid dansen. ,,Ingen fick uppträda i långa byxor eller s. k. chari
vari öfver stöflarna 3). Dock skulle undantag göras med officerarne
l) Klingcnders dagbok.
’) Efterföljande skildring af danssällskapet och balerna stöder sigr ihufvud
sak på en i F. af Lagus införd ищи-тын: »Litet om balerna i Viborg i forna
dagnr».
I) Då kommerscrådct Paul Wahl engång i slutet af 1830-talet vågade bryta
mot denna regel, skall han, enligt hvad det berättas, blifvit från balsalongen afvisad.
Dunssällsknpet
och de publika
balernn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
