Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9l2 ÃTERFÖRENINGENS TID.
vid fiottan, emedan denna dräkt hörde till deras mundering. För
bjudet var äfven för alla att dansa i sporrar och utan handskar,
eller i färgade sâdana, pâ det damernas klänningar icke mätte
fiäckas. För att äter undvika hvarje oordning i dansen skulle
för hvarje gäng en af föreständarne öfvertaga direktionen. För
att icke dansen genom därmed förenad öfveransträngning skulle
blifva ett för hälsan skadligt nöje, sâ skulle det dansas i tvâ
kolonner, nämligen 16 par i hvardera“. Нигде „assemblée“
_ sâ kallades balerna officiellt _ skulle börja med en polo
näs, som ej borde räcka öfver en timme. Därpâ skulle följa
tvâ kontradanser eller angläser eller „ecossaiser“, sedan tvâ ryska
och en fransk kadrilj, därefter äter en polonäs o. s. v. _ allt
i angifven ordning. Nâgra ovanligare danser fingo ej före
komma förr än efter första afdelningen och med förestândarens
tillätelse.
Нuru hög tanke man dâförtiden hade om sällskapets bil
dande förmäga, framgär däraf, att det var gymnasiilärarne till
lätet att till balerna medtaga tvenne af sina elever, hvilket till
ständ fiitigt begagnats och „haft ett ganska förmänligt inflytande
pâ deras bildning för umgängeslifvet“. „Ja - för mängen
mindre bemedlad gosse har tillträdet till dessa baler öppnat ett
tillfälle till belefvadt umgänge, som han under hela sin skoltid
för öfrigt skulle varit nödsakad att umbära, och säkert päminner
sig mângen af läroanstaltens forna elever icke blott med glädje utan
äfven med tacksamhet den bildande vederkviokelse frän skoltvânget,
som en och annan pâ Viborgs baler tillbringad afton skänkt h0
110111“. Det väckte derför 1844 allmänt uppseende, dâ _ sannolikt
i anledning af tidens tilltagande allvarlighet och strängare begrepp
om det passande _ förestândarne upphäfde nämnda häfdvunna
bruk. I anledning häraf vädjade fiera skolmän, bland dem
Ahrenberg, Alopœus, Fabritius, Stâhlberg, äfvensom nägra andra
stadsbor, säsom Nikolaus Jœnisch, C. Rosenius, Andreas Thesleff,
till sällskapet i sin helhet om det gamla brukets bibehâllande
och synas äfven vunnit sitt mäl, enär det enligt en senare upp
gift i stadgarna af 1849 talas om, att nâgra fribiljetter skulle
gifvas ât de äldre och mera stadgade bland gymnasii-ungdomen.
Det ser för öfrigt _ att döma af sällskapets lângvariga
existens _ ut som om detsamma pâ ett lyckligare sätt än säll
skapsklubben skulle motsvarat ortens behof af en sällskaplig
föreningspunkt och ett neutralt omrâde för societetens olika ele
ment. Dessa assembléer voro icke heller baler i egentlig me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
