- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Andra bandet /
914

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

914 ÄT ERFÖRENINGENS тп).
„Komödienhaus“ pâ Kron St. Anne, men ifrän nämnda tid i den
i sammanhang med societetshuset uppförda nya teatern 1).
Under det gamla teaterhusets tid gâfvo âtminstone följande
teaterdirektörer med sina válkända sällskap gästroller i staden:
Goppmeijer (1812), Bonuvier (1818), J. A. Schultz (182-1_
1831). För det mesta gäfvos pjeser af Kotzebue, Claurens, Spiess
m. ll., stundom ock sâdana, som för sitt historiskt-fosterländska
innehâll kunde räkna pâ publik, säsom „Herzog Johann von
Finnland“ af fru von Weissenthurn (1824), „Sitah Mani eller
Karl XII“ af Vulpius (1825), „Gustav Wasas Flucht nach Dale
karlien“ af Castelli (1828) o. s. v., undantagsvis äfven stycken
af rang, t. ex. Shakespeares Hamlet (1825), Schillers „die
Räuber“ (1835).
Med det nya teaterhusets färdigblifvande inföll en ny och
stor period i den viborgska teaterns annaler. Till en början
fortsatte den Schultzska truppen sina besök i staden, ända till
direktören Arnold Schultz’ död 1837. Men ifrän medlet af 1840
talet fick man i tur beundra tvenne af nordens däförtiden mest
ansedda teatertruppers prestationer, nämligen den tyska Reith
meyerska hofoperatruppens frän St. Petersburg, hvilken under
ryska fastlagstiderna plägade förflytta sin Thespiskärra till Vi
borg, och den svenska hofteaterdirektören Fredr. Delands. Hvar
dera truppen ätnфt som sagdt stort anseende. Det var - i syn
nerhet operaaftnarna ._ utsâldt hus merendels hvarje kväll.
Operor följde pâ operor; Norma, Zampa, Friskytten o. s. v. (1845).
Herr Hornicke och fröken Neder voro publikens förklarade gunst
lingar. Men ej heller den Delandska-truppen behöfde spela för
toma hus. Allmän förtjusning väckte i synnerhet dess Hamlet
representationer, dâ herr Hessler och fru Deland spelade titel
rollerna (1846). Appläderna ville aldrig taga slut och „dä väl
nаdеn, som herr Pousette utmärkt ätergaf, liksom frän grafven
talade till Hamlet med sin längsamma, dofva röst, sâg det ut
som om hâren börjat resa sig pâ äskâdarenas hufvud“.
Men emellertid hade den tyska truppen bättre succès, oak
tadt den svenska till och med ansâgs vara bättre. „Det är
ocksâ naturligt“, heter det i Kanava för den 2/12 1846, „ty
största delen af stadens befolkning är finsk, en del är rysk, en
‘) Framställningen om uzaterlifvet grundar sig dels pil. »Anteckningar rö
rande teatern i Finland» af Wcckström (1864), dels pâ de uti de viborgska tidnin
gата. ingäende recensionerna och annonserna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:46:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/2/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free