- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Andra bandet /
920

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

920 ÄTERFÖRENINGENS TID.
Lifvets och
sodernas
lörandring
ì slutet uf
perioden.
de fyra sprâken, stundom blandande i en och sаmnм’- vers ät
minstone tvenne af desamma ‘). Vi erinra oss ock, att i Viborg,
där sâ mänga nationaliteter blandats, svenska sprâket redan pâ
1600-talet tagit intryck af dessa förhâllanden. Det hade smä
ningom utbildat sig ett egendomligt sprâkidiom, som kunde
kallas Viborgssvenska och utgjorde en blandning af alla de
fyra rivaliserande sprâken. Under de instängda förhâllandena
i början af 1800-talet framträdde denna egendomlighet kanske
bjärtare än eljest. Vanligen uppblandades svenskan med orda
granna öfversättningar frân finskan eller tyskan. Man begag
nade t. ex. uttryck sâdana som „flytta rock“ (af flnska muutta)
och „bevundra solens undergäng“ (af tyska „bewundern“ och
„Untergang“), ord sâdana som „dagsig“ (af tyska „häutig“)
o. s. v. Äfven frân ryskan upptagna ord förekommo talrikt,
säsom t. ex. „guleja“, promenera, „kulak“, knytnäfve o. s. v.
Dessa företeelser, det patriarkaliska i myndigheternas för
hâllanden, det starka uppmärksammandet af individernas egen
heter, de af en främmande МЫ; bemärkta egendomligheterna i
sprâket, gaf det dätida samhällslifvet, trots dess kulturella ut
veckling, likväl ett säreget drag af nâgonting smästadsmässigt,
och kálkborgerligt. Härtill medverkade _ säsom redan framhâllits
_ de förvända politiska förhâllandena i förening med kommunika
tionernas jämförelsevis ringa utveckling.
Men mot slutet af perioden förändrade sig förhâllandena
inom kort. Den politiska atmosfären rensades af friska vindar.
Människorna lefde äter upp. De började intressera sig ocksä
för annat än blott för sina egna affärer, sina nöjen och stads
skvallret. Murarna slopades och staden växte ut ur sina lindor.
De nya kommunikationerna, kanalen och järnvägen öppnade en
lättare förbindelse med yttervärlden. Poströrelsen utveoklades i
förut oanade dimensioner. Det planerades t. o. m. stadspost.
’) Sůsom cxempel pá en sâdan vers, som af skämtarna kallades »kakssprä
chisch», vЩs. vi för kuriositetens skull anförа följande, diktad af en person, som all
mänt gick under namnet »Boel-mn», vid äsynen af en trana, hvilken biöds till salu
ä gamla fiskarstranden utanför nuvarande Dippellska huset:
»Ack щ stackms arma bock.
vore jag en trana dock!
Ach, dass wär anders, ‘та!
l)ie lungc Kehle immer nass,
Ja dct skulle smaka dä
Att ett glas i halsen fů».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:46:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/2/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free