Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
922 ÄTERFÖRENINGENS тш.
оттиск
af kulturlifvots
utveckling.
hopbragta medlen, 50 rubel, öfverlämnades till litteratursällskapet
såsom grundplåt för åstadkommandet af en minnestod öfver Mi
kael Agrikola i Viborg. 1870 trädde i dess ställe en finsk läse
förening, hvars ändamål var att bereda deltagarna tillgång till
tidningsläsning och åhörande af föredrag. Men också. den ирр
hörde snart efter det den förut omtalade läsesalen inrättat-s, bí
laggande likaså. sin i penningar omsatta kvarlåtenskap, 40 rubel,
till Agrikolafonden. 1870 hade också bildats en ”suomalainen
iltaseura“, och 1874 en 7,työväen iltaseura“, den sistnämnda af
seende att bereda den arbetande klassen tillfälle till bildande
nöjen. Slutligen hade också ryska societeten sin nklubbf*I som
sammanträdde å. hotel „Dagmar“ och höll sina danssoaréer i
societetshuset.
Men dei*l var —— såsom ofvan antyddes —- icke blott inom
de olika nationalitetsgrupperna som sådana föreningar bildades.
Äfven inom andra samhallskretsar slöt man sig tillsammans för
att befordra gemensamma sträfvanden och intressen. Redan 1857
framkastades förslaget om inrättandet af ett handelsgille eller en
s. k. „Ьбге“, hvilket dock icke ännu realiserades, 1874 konsti
tuerade sig Viborgs segelsallskap o. s. v.
Försöka vi nu, innan vi gå vidare, i korta drag samman
fatta resultatet af den utveckling så i materiellt som kulturellt
hänseende, vi i det föregående skildrat, finna vi att ”återför
eningens tid“ i hufvudsak infríat de löften, med hvilka den börjat.
Såsom läsaren redan af det föregående funnit, hafva vi dock att
under denna period på. tal om stadens allmänna utveckling sär
skilja emellan tvenne väsentligen olika tidsskeden, för hvilka
ISBD-talets slut f~ orientaliska kriget och de förändringar som
efter detsamma vidtogos i afseende å stadens allmänna förhållan
den - utgör gränsskillnaden.
Under det förra af dessa tidsskeden gjordes väl redan märk
bara framsteg i den riktning 7,å.terföreningen“ afsåg: det kom
munala lifvet organiserades på sin urgamla, fasta grund, hof
rätten inrättades o. s. v., men där fanns ännu ett hämmande mo
ment för en snabbare utveckling. Den Metternichska politikens
stillastående bibehöll helst allt som det var; den gamla i Viborg
sedan ryska tiden gällande fästningsordningen rubbades icke, om
den ock måhända under det djupa fredslugnet blef något mindre
energiskt handhafd än förut. Hoppressadt inom sina trånga mu
rar var Viborg ännu den ”svarta Staden“ såsom kejsar Nikolai I
vid sitt besök år 1830 skall hafva kallat det. Dess styrelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
