- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Andra bandet /
929

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STADSSTYRELSENS NYDANING. 929
kriget Viborgs gamla fästning, som ju också, efter hvad som af
ofvanstående framgått, nappeligen hade kunnat motstå. ett mera
effektivt angrepp af fienden, utdömdes, blef denna händelse epok
görande icke blott för stadens topografiska utan äfven för dess
kommunala och municipala förhållanden. I och med denna ord
nings upphäfvande inom större delen af stadens territorium var
en hämsko aflägsnad, som härtills i väsentlig grad bundit stads
styrelsens handlingsfrihet. Viborg förlorade visserligen icke heller
nu sin egenskap af fästning. Tvärtom gjordes den ännu star
kare än förr, i det den på. 1860-talet omgafs med moderna på.
ett längre afständ från själfva staden belägna vallar —— vid Ko
likkomäki, på. Sorvarinsaari, vid Trångsund o. s. v. I krigstid
har Viborg fortsättningsvis sin gamla uppgift att fylla och äfven
under fredstid kan tungan ofta kännas dryg nog för invånarne,
såsom den t. ex. gjorde det på. 1860- och 1870-talen, då. mili
tärens ökande och de pågående nya vallarbetena föranledde in
kvarteringsbördans hastiga stigande. Men skillnaden mot förr
var den, att stadsstyrelsen nu i många frågor, vid hvilkas afgö
rande den förut varit bunden af de militära myndigheterna, åt
minstone i fredstid blifvit oberoende af desamma. Detta inne
bar en stor fördel för stadens framtida utveckling.
Men denna stadsstyrelsens frigörelse var endast första ste
get till införandet af en bättre ordning och skulle i längden
hafva medfört mindre gagn, om det icke efterföljts af andra
mera omfattande förändringar i afseende å. den kommunala ad
ministrationen. Själfva stadsstyrelsen behöfde nämligen helt och
hållet nydanas, för att under de framskridna förhållandena vid
nittonde seklets slut kunna motsvara sin bestämmelse. Stads
myndigheternas patriarkaliska institutioner och stadsäldstes initia
tivlösa korporation skulle i Viborg, liksom i landets andra städer,
ersättas af effektivare organ för de kommunala angelägenheternas
handhafvande. Den nya kommunalförvaltningen hade enligt för
fattningen af 1873 bort införas redan i början af 1875. Men man
anhöll om uppskof med dess organiserande till 1 januari 1876
för att hinna noga förbereda den viktiga omgestaltningen. Under
loppet af år 1875 vidtogos alltså i detta syfte särskilda förbere
dande åtgärder och fattades beslut, som afsågo fastställandet af
olika detaljer rörande den stora förändringen. Sålunda bestämdes
t. ex. vid rådhusstämman den 21/2 antalet af de nya stadsfullmäktige
till 24, eller till 8 inom hvarje af de tre kategorierna: lön
tagare, näringsidkare och fastighetsegare. Den blifvande taxe
Stadsstyrelsons
nyduniug.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:46:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/2/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free