Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLOTTSFRÄGAN INFÖR STADSFULLMÄKTIGE. 935
námnde i minoriteten _ hvarvid dock skillnaden i röstetal ej
var större än 11 mot 10 _ ooh man beslöt: „att staden skulle
lämna bidrag till slottsholmens inlösen, men för ett slikt bidrag
sätta vissa vilkor“ samt „att detta bidrag skulle bestâ endast
uti kostnadsfritt upplätande af tomtplatser för de i anledning
häraf för militärväsendet erforderliga byggnader“ 1). Sedan stads
fullmäktige därjämte utlätit sig därhän, att det vore mindre önsk
värdt, att pâ stadens mähända vackraste plats uppföra ett läns-
fängelse, och anhâllit, att med slottsholmens inlösande af stats
verket finge anstâ, tills staden blefve i tillfälle att i laga ord
ning behandla frâgan om berörda holmes införlifvande med dess
eget omrâde, ansâg senaten, hvilken - sâsom ofvan nämndes -
just för att tillmötesgâ stadens önskningsmäl beträffande slotts
holmens inlösning tänkt placera länsfängelset därstädes, nägot
uppskof icke mera kunna medgifvas och ville för sin del Юtа
frâgan helt och hâllet förfalla 2).
Men intresset för densamma hölls det oaktadt vaket bland
stadsborna. Alla voro ense om att slottet borde räddas. En
del ansâg dock, att detta sâsom varande en sak, som angick hela
landet, borde ske genom statens ätgärd, medan andra till och
med besjälades af tanken, att staden själf kunde inlösa det äro
fulla minnesmärket. Nya underhandlingar inleddes med den
ryska militärstyrelsen, som 1878 förklarade sig villig att afstâ
holmen ât staden mot erhâllande af 142,000 saschen jord vid
’) Stfmts prot. "/, 1876. _ Emot detta beslut inlade herrar L. Clouberg, P. I.
Ekbom, Valter Hoving, C. I. J. Molander, R. Relander, C. Rosenius, G. J. Strömborg,
G. Törnudd och N. A. Zilliacus en reservation, innehällande bl. a. följandet Genom
slottsholmens inlösen, hvartill initiativet nu tagits af landets regering, skulle tillika
ett länge och lifligt omfattadt fosterländskt önskningsmäl blifva tillgodosedt - att
ät landet атаман“; eganderätten till en af dess vackraste och af rika historiska
minnen omkransade fornborgar, hvilken dessutom, säsom kändt är, för denna lands
del har sitt särskilda intresse genom att under ärhundraden hafva utgjort det enda
och ofta af vära förfâder med lif och blod försvarade зимы för uppkomsten och
utvecklingen af Östra Finlands kultur. - I medvetande härom och att denna borg,
hvars förstörelse efter hand af tidens och likgiltighetens tärande tand vi varit och
äro i tillfälle att med bedröfvelse äse, sâsom ett dyrbnrt fornminne och en den skö
naste prydnad för Viborgs stad, är föидам att bevaras frän glömska och fullständig
förìпьем, hafva vi ansett det vara med kommunens heder och värdighet förenligt att
lägga i dagen dess varma intresse för ett s:îdant mäl genom att föreslä ett penning
bidrag i anfördt syfte ("’/, 1876).
’) Annu 1877 hade ej staten helt och hâllet uppgifvit tanken pä slottets in
lösande, eftersom det dä var fräga om dess omändring till Iänsresidens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
