Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
950 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
vittna härom sâväl finska fruntimmersskolans hus 1) som Hack
manska 2) gârden genom den egendomliga dispositionen af bygg-
nadernas belägenhet - en byggnad inne pâ gârden med flyg
lar, som, sammanbyggda eller icke med den förra, sträcka sig
med gafiarna mot gatan, bildande en borggârd emellan husen.
Vid Biskopsgatan pâminna äter de nuvarande Schröderska 3),
Ivanoŕfskyska 4) ooh Frankenhœuserska 5) husen med sina höga
murar och väldiga murankaren ännu tydligare om 1600-talets
hansestil. Däremot har det medeltida grästenshuset, som sedan
det tjänat som biskopshus, guvernörsresidens och kretsskola,
ätergätt i privat ego, af sin nuvarande egare, prokuristen
L. Pacius blifvit sâ moderniseradt, att man endast af dess sneda
ställning i förhâllande till gatan kan ana till dess âlder 6).
’) Gârden egdes pä 1500-talet af Klas Àkesson (Тoй) och sedan af en Jakob
Jakobsson till Stäflö. Byggnaden inne pä gůrden och ena flygeln uppfördes - sä
som vi erinra oss - pä l640-talet af borgmästaren Hans Schmedeman, hvarefter huset
egdes af borgmästaren Menschever. 1709 var Jakob Jokimsson Boisman innehaf
vare af gůrden, som dâ säldes till handlanden Werner Wulffert frân Narva. Dennes
arfvingar afyttrade huset 1755 till Jokim Sutthoffs änka Helena Boisman, hvars
son Hans Carl Sutthoff sedan egde detsamma. Frân dennes arfvingar inlöstes huset
1808 för skuld af H. V. Lado, hvilken 1811 försâlde det ât kronan till elementar
skolehus_ Efter elementarskolornas indragning användes det till lokal för realskolan
och slntligen för finska fruntimmersskolan.
’) Egdes pä 1640-talet af rädman Lehusens änka, hvilken där päbegynte upp
förandet af ett stenhus. I slutet af svenska tiden (1709) innehades gůrden af hand
landen Mattias Wischman. Synes vid medlet af 1700-talet hafva kallats det »Lud
wigska» huset, hvadan det troligen dâ egdes af nägon medlem af nämnda släkt.
Under senare hälften af 1700-talet innehades det af handlanden Martin Sutthoff.
Köptes 1807 af konsuln Joh. Fredr. Hackman och har sedan dess tillhört denna
släkt. Egare: 1885 Hackman & С:0; 1900 dto. Köpebref af 1873.
° ’) Huru detta af Antoni Burehardt 1652 uppförda stenhus sedermera öfver
gůtt i Schröderska släktens ego, har tidigare omnämnts. Egare: 1885 titulärrä
dinnan C. E. Schröders arfvingar; 1900 dto.
‘) Gârdens tidigare skiften förut omnämnda. Egare: 1885 häradsskrifvaren
Vietor Ahrenberg; 1900 d:o. Köpebref 1881. (1904 handl. N. V. Ivanoffsky).
‘) Egdes pä 1650-talet af Henrik v. Broken; i slutet af 1700- och början af
1800-talet af Buchmanska släkten. Egare: 1885 statsrädinnan Helena Frankenhœu
ser; 1900 statsrâdet Konstantin Frankenhœusers arfvingar. Köpebref 1853.
°) F. d. :.biskopshnsets tìdigare öden behöfva sasom förut berörda icke hâr
upprepas. Egare: 1900 danska vicekonsuln Ludvig Pacius. Köpebref 1887. (Huset
hade sistnännida âr först inköpts af konsul Eugen Wolff).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>