Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F. D. FÄSTNINGEN. SVARTMUNKEGATAN. 953
är sâdant det ânyo uppfördes efter 1834 ârs brand, men pâ gär
dens mot nya torget vettande tomt reser sig nu ett nytt modernt
stenhus i tre väningar. Gentemot den Thesleffska gârden har
ocksâ kommerserâdet Jakovleff 1882 vid Karjaportsgatan upp
fört ett nytt stenhus 1). Däremot äro de bäda f. d. gymnasiihusen
vid ändan af gatan, pâ nâgra mindre förändringar när, sâdana
de varit ända sedan sin grundläggning i slutet af 1700-tа,1е122).
Svartmunkegatan, som under perioden i allmänhet förblifvit
tämligen oförändrad, synes emellertid i närmaste framtid komma
att ikläda sig en modernare prägel än förr, ity att pâ Hovingska
gârden 3) redan reser sig ett nytt större stenhus med fasad mot
’) Egare: 1885 kommerserädet Р. Jakovleffs arfvingar; 1900 kommerserädet
K. Jakovleff. (Kb. 1868). (Egea nu af handl. V. F. Grönroos). - Den bredvid lig
gande f. d. Iversenska gärden egdes 1885 af generalskan Louise Grundt, 1900 af
handl. Vasili Ivanoffsky. (Kb. 1895).
’) Bägge husen öfverlämnades _ sâsom förut är nämndt - efter det
nya gymnasiihusets färdigblifvande ât staden. - Det större gymnasiihuset, som tro
ligen är identiskt med 1600-talets Peter Freses hus vid Karjaporten, hade vid
medlet af 1-700-talet egts af Henrik Haveman, hvais söner efter 1793 ârs brand
öfverläto det ât sin svâger öfverlandträttsprokuratorn Joh. Fredr. Ißube, hvars dot
ter vа: gift med konsuln Joh. Fredr. Hackman, som jämte de andra arfvingarna
1804 sâlde huset till kronan för 24,000 rub. Sedan det donerats ât staden, begag
nades det till folkskolchus, men försäldes 1865 till kommerserůdet Jakovleff, hvilken
nâgra âr senare 1868 ocksä inköpte assessorskan Elisabet Thesleffs därinvid liggande
gârd, hvarest han sedan 1882 uppförde ofvannämnda stenhus. (Gârden eges nu
af handl. V. F. Grönroos). - Den mindre gymnasiihusgärden, som möjligen är
densamma som den forna Kultala tomten, hade efter 1738 ârs brand ânyo bebyggts
af statllâllaren Karl Fredr. Krompein, som 1745 för 450 rub. sâlde den a‘-it tullförvaltaren
Justus Joh. Ludvig, hvilken i sin tur 1752 föryttrade den ât handl. Joakim Sutt
hoffs arfvingar för 750 rub. Dessa âter öfverläto den 1784 för 2,850 rub. ät handl.
Joh. Ignatius, frän hvilken den 1788 för 4,000 rub. öfvergiek i handl. Carl Wulfferts
ego. \Vulffert slutligen sälde gärden 1790 för samma pris ât Rechenberg, hvilken
byggde det nuvarande stenhuset och af hvilken kronan 1806 köpte den för 8,000
rub. b:ko ass. Sedan detta hus öfverlänmats ât staden, har det upplâtits först till
telegrafkontor oeh sedan till nnvigationsskola.
”) Denna gärd ¿ir till en del uppförd pä den gamla medeltida murens grund.
Muren har gâtt snedt öfver gârden frän Karjaportssidan ungefär till dess sydöstra
hörn, därifrän den fortsatte nära invid Thesleffska gârdens östra grâns till Katarina
gatan, där »Mellanportem mâste hafva varit belägen ungefâr pä höjden emellan nu
varande Mielckska gârden oeh ryska kronohuset. Gârden bestär ocksä egentligen
af tvenne tomter, af hvilka den pä stadssidan sedan gammalt synes hafva varit 1
privat ego, medan den pâ vallsidan under 1700-talet utgjort plats för ett ryskt in
geniörhus af sten, hvilket – mâhända först efter 1793 ârs brand _ torde blifvit
inlöst af den förre tomtens еgarе. Gârdens nuvarande egare är bokhandlaren
V. Hoving, som 1879 köpt densamma.
Svartmanke
ваши.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
