Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAJBYGGNADER OCH FÖRDJUPANDET AF FARLEDEN. 979
1,100 löpande meter stenkaj, så att stadens stränder redan vid
medlet af nittiotalet pryddes af stenkajer till en längd af 1,560
meter. För dessa anläggningar hade staden> då, redan utgifvit
icke mindre än 350,000 mk. Och likväl har under periodens
sista kvinkvennium ytterligare nya kajer tillkommit, så att nu
nära på. alla de stränder, där fartyg kunna lägga till, äro för
sedda med sådana 2).
Men de dyrbara kajerna äro ingalunda anlagda blott till
prydnad, utan de fylla ett verkligt behof. Ty samtidigt som de
byggdes utfördes tvenne stora arbeten, som afsågo reglerandet
af stadens hamnförhållanden i vidsträckt omfattning. Den yttre
farleden fördjupades, så. att äfven större fartyg skulle kunna löpa
upp från Trångsund och lägga till vid stadskajen, och Salakka
lahti omskapades till en ny inre hamn, som, afsedd att vara en
ankarplats för Saimaskutorna och en omlastningsplats för den
nya Karelska banan, nogsamt var i behof af den stenram, hvar
uti den infattats. Vi skola här i korthet redogöra för dessa
jättearbeten, hvilka varit af den allra största betydelse för sta
dens kommersiella förhållanden.
Farleden emellan Viborgs stad och Trångsund samt emellan
denna hamn och yttre redden var, då. perioden ingick, så. grund, att
endast 16 fot djupgående fartyg kunde inkomma till Trångsund
samt 11 à, 12 fot djupgående upp till stadens egen hamn. Såsom
exempel på. huru dryga omlastningskostnader härigenom förorsa
kades, må nämnas, att ensamt för varor, inkomna med finska ångfar
tygsbolagets ångare, köpmannen ådrogos en extra utgift af 15,000
à 20,000 mark årligen. Väl hade staden för farledens fördju
pande redan pá 1860-talet inköpt ett mindre ångmudderverk,
men fördjupningsarbetet hade under årens lopp fortgått endasti
’) I sammanhang härmed må nämnas att byggandet af Åbobro, hvilken —
såsom vi erinra oss — är 1830 af militärverket öfverlämnades åt de civila myndig
heterna och i hvars underhåll staden enligt senatena utslag af m/10 1836 skulle del
taga med en fjärdedel och länets landsort med tre fjärdedelar, genom senatens utslag
af "l, 1882 helt och hållet blef stadens cnsak utom beträffande Saimakanals andel.
Staden fick ur landtränteriet lyfta de för brons underhåll därstädes förvarade med
len, omkring 15,500 mk, af hvilka bildades en särskild fond, Åbobrofonden, hvaraf
räntorna skulle användas till brons underhåll. 188? ombyggdes västra delen af
bron, som tidigare varit påtänkt att ersättas af en järnbro, för andra gången efter
branden 1868 åter af trä för en kostnad af 40,000 mk. — Saimakanalverket har â
sin andel af bron 1895 ersatt den gamla rullbron med en svängbro. — Efter
1868 byggdes midten af bron af sten, och på södra sidan däraf har anlagts en 100
meter lång stenkaj för 4,5 meter djupgående fartyg.
Fördjupandet
a( farleden
till hnmnnrnn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
