Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGLERINGEN AF SALAKKALAHTI. 981
ken skulle fyllas med det upptagna slammet. 1883 påbegyntes där
jämte en ny kajbyggnad invid vikens södra strand, och följande
år beslöto stadsfullmäktige, att yttre delen af viken intill en
linje, dragen rakt ut från Richardtska gårdens hörn, skulle upp
muddras till 9 fots djup, medan den inre viken skulle fördjupas
till 4 fot, med en ränna af 7 fot utmed kajen. Dessa mudd
ringsarbeten fortforo sedan en tid bortåt, men afstannade, då
stadens i december 1886 framställda anhållan om ett lån ur
allmänna medel för ändamålet afslagits af senaten 1). Men, då
emellertid behofvet af större utrymme för kanaltrafiken gjorde
sig allt kännbarare, upptogos de snart igen och bedrefvos med
sådan ifver, att t. ex. kostnaderna för dem ensamt för år 1890
stego till icke mindre ån 50,000 mk. Vikens södra strand pryd
des då redan af en dyrbar stenkaj, hvilken tyvärr senare ansågs
vara svag och därför delvis måste ombyggas efter en ny kon
struktion.
Men medan sålunda Salakkalahtiarbetena redan fortgått på,
andra årtiondet, utan att dock resultaten syntes blifva synner
ligen lofvande, hade småningom en stark opposition bildat sig
mot hela det kostsamma företaget. Medan det å ena sidan fram
hölls såsom nödvändigt för staden att skaffa sig ökadt utrymme
för sin hamn, helst Karelska banans färdigblifvande snart skulle
komma att ansenligt öka trafiken, invändes från motsatt håll, att
det ej lönade mödan att kasta så. mycket penningar på mudd
randet af denna sumpgöl, som dock enligt naturens ordning
snart skulle fyllas igen. Bättre vore att fylla hela viken, sånär
som på en 300 fot bred ränna, och därigenom bereda plats för
ett antal mindre tomter, hvarpå bristen i staden för hvarje dag
blef allt kännbarare 2). Så. blef Salakkalahtifrågan en parti
fråga, uti hvilken de finsksinnade intogo en oppositionell
ståndpunkt.
ll Den “/, 1883 inlämnade det för Salakknlahtifrñgans beredning tillsatta ut
skottet, bestående af herrar Hackman, Rothe och Sandman till stadsfullmäktige ett
förslag, att staden genom upptagandet af ett amorteringslån af 300,000 mark skulle
påskynda muddringsarbetet äfvensom kajbyggnaden i den omfattning, som ofvan
nämndes. Länet begärdes dock först 1885 till ett belopp af 200,000 mk. - Då arbetet
sedan afstannade, upplades det för ändamålet anskaffade mudderverket och prå
marna att vänta på bättre tider.
2) Denna åsikt företräddes främst af kapten Sandman, som förœlog, att
Salakkalahti vik för vinnande af bostadstoxnter, skulle igenfyllas från Revonhäntä
sidan till ett afstånd af 300 fot från den redan förefintliga kajen längs Salakkalahti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
