Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
992 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
Mngistraten
och
‘Мат!’urätten.
-frâga om politieborgmästartjänstens
relser och direktioner, hvilka pâ grund af allmänna författningar
eller i följd af särskilda stadgar handhafva olika grenar inom
den gemensamma kommunalförvaltningen. Sâdana äro: brand
kommissionen, inkvarteringskommissionen, fattigvârdsstyrelsen,
folkskoledirektionen, hälsovârdsnämnden, trädgârdskommittén, di
rektionerna för teatern, stads- och folkbiblioteket, Viborgs mu
seum äfvensom för läsesalen och pantläneinrättningen. Dâ vi
framdeles komma att pâ annat ställe närmare beröra deras verk
samhet, lämna vi dem här med blotta omnämnandet.
Stadsfullmäktiges kâr och drätselkammaren voro de nya
institutioner, som 1873 ârs kommunalförfattning tillskapat. Den
förra var den beslutande, den senare den förvaltande och verk
ställande myndigheten.
Men sâsom stadens egentliga styrelse kvarstod alltjämt
magistraten. Den egde fortfarande att hafva öfverinseende öfver
stadens gemensamma egendom, inkomster, förmâner och rättig
heter samt \гады däröfver, att stadsfullmäktiges lagenligt fattade
beslut bragtes i verkställighet af drätselkammaren och de för
särskilda ändamâl tillsatta nämnder, styrelser och personer, som
därmed borde taga befattning. Den egde ock rätt att hos stads
fullmäktige framlägga förslag i ämnen, som rörde stadens gemen
samma angelägenheter. Samma korporation var slutligen iegen
skap af râdstufvurätt fortfarande stadens judiciella forum. Dessa
gamla inrättningar hade sâsom viktiga faktorer inrangerats i den
nya förvaltningsorganismen.
I början af perioden stodo bâda borgmästartjänsterna lediga:
politieborgmästartjänsten efter Fredr. Vilh. Poppins, som 1875
utnämnts till häradshöfding i Lojo domsaga, och justitieborg
mästartjänsten efter Frey, som aflidit 1877. Nu uppstod äter
indragande äfvensom om
minskning af tjänstemännens antal vid magistraten och râd
stufvurätten1). Men senaten godkände icke förslaget och sâ
1) Sitt yrkande stödde stadsfnllmüktige därpâ, att sedan kommunalförva1t~
ningen införts, mängden af de pä magistraten ankommande göromâl komme, enär
en stor del af desamma i framtiden äläge drätselkammaren, att i väsentlig män för
minskas. Dâ tillika antalet af de vid râdstufvurättens första afdelning, hvarest
justitieborgmüstaren för ordet, handlagda můl och ärenden under de senaste sex
âren icke uppgätt till mera än att desamma under hvarje âr handlagts samman
lagdt under 600 §§ samt en stor del därtill ntgjordes af sädana, som angingo lag
fт, inteckning, arfskiften o. s. v., som icke togo nâgon synnerlig möda i ausprâk,
sâ kunde – menade man - de ä magistratens och râdstufvurättens första afdel
ning ankommande ärenden handlüggas af en enda afdelning, dâ ocksä den ena
borgmästartjänsten kunde indragas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
