Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1004 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
Ацшаог ml
de för handeln
ngynnsamma
förhållandena:
пятнице.
Sammanlagda handelsomsättningen, hvilken — som nämnts
—— 1874 representerade 36 miljoner mark, utgjorde 1880 blott
24,1 miljoner, och följande år, då. den stod som lägst, icke mer
än 17 miljoner mark. Därefter steg den åter något, men hade
icke ens annu 1895 på långt när nått samma höjd, som den
haft tjugu år förut. Den utgjorde då 31,8 miljoner mark.
Detta. handelns aftagande kunde hämmas blott genom de
därtill medverkande orsakernas aflägsnande. De för Viborg
ogynnsamma följderna af den ostfinska handelns nya fördel
ning reducerades på ett märkbarare satt först efter karelska
banans öppnande 1894. Hade savolaksbanan ledt detta land
skaps handel han till Kotka, anknöt karelska banan den östli
gaste delen af landet så. mycket närmare till Viborg. Denna
banas öppnande var sålunda på visst sätt af epokgörande bety
delse för staden. Under tidernas lopp hade det ock visat sig
att inlandsstaderna Kuopio och Joensuu icke hade synnerlig för
del af att med egna ångare uppehålla trafiken på utlandet. De
ångare, som på 1870- och 1880-talen underhållit direkta turer
emellan Saimahamnarna och Lübeck, kunde ej i längden ut
härda konkurrensen med verkligt sjögående fartyg och upphörde
småningom med sina turer. Det blef för upplandsköpmânnen
sist och slutligen fördelaktigare att omlasta sina varor iViborg,
som sålunda återvann en del af den rörelse, som nyss frångátt
detsamma.
Men så mycket mera trängande blef nödvändigheten för
staden att förbättra sina hamnförhållanden och aflagsna de miss
förhållanden, som redan hotade att afleda en del af dess handel
till dess konkurrenter, Helsingfors och Kotka, St. Petersburg
och Kronstadt. Till fullo inseende att stadens framtida utveck
ling i icke эй. ringa mån berodde på. trafikförhållandenas för
bättrande, ryggade ej stadens nya styrelse för de många svårig
heter och stora kostnader lösandet af denna uppgift kräfde. Den
upptog så godt som samtidigt på. dagordningen trenne stora frå
gor: den om hamnbanan, den om farledens och hamnarnas för
djupande, den om Salakkalahtis reglerande till en inre hamn,
och förde dem alla, såsom vi redan sett, trots hinder och mot
gångar till ett lyckligt slut.
Lägga vi hartill, att staden i stället för sitt gamla packhus,
som numera så. litet motsvarade behofvet, att varor ofta måste
insättas i privata magasin, 1897 uppfört ett nytt, tidsenligt så
dant, hvars golfyta ar mer än fem gånger större än det gam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
