Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. ..._-_–_–– _-_- .‘–-_
DE OLIKA HANDTVERKSINDUSTRIERNA. 1035
samtliga dessa inrättningar var 20, och deras tillverkningsvärde
steg till sammanlagdt 45,000 mk.
Textilindustrin sysselsatte tvenne yllestickerier med till
sammans 20 kvinnliga arbetare och ett produktionsvärde af
33,500 mk.
Pappersindustrin räknade inom sitt arbetsfält fem bokbin-
derier och en kartongfabrik, hvilka alla, med en total arbetsper-
sonal af 25 personer, producerade arbete för 40,000 mk.
Träbearbetningsindustrin hade följande verkstäder: 18 snic
kerier, 3 svarfverier, ett tunnbinderi och ett vagnmakeri. Vid
dem arbetade inalles 77 personer och producerades varor för
107,000 mk.
Byggnadsindustrin representerades af tvä byggnadsenьrepre-
nörer, 8 murare och 18 mâlare och tapetserare, hvilka - alla
sammanráknade _ i sin tjänst hade 380 arbetare och beräk
nade sig en bruttoinkomst af omkring 678,000 mk.
Närings- och njutningsmedelsindustrin koncentrerade sin
verksamhet i 6 bagerier, ett sockerbageri, ett slakteri och tvenne
korfmakerier. Arbetarnes antal var 100 och produktionens brutto
värde 401,000 mk.
Beklädnadsindustrin hade att uppvisa det största antalet
verkstäder, och dess produktionsvärde öfversteg likasâ alla andra
industrigrenars. 26 skrädderier, en mössfabrik, en kravattfabrik,
tvenne buntmakerier, 27 skomakerier, 4 perukmakerier, 3 bad
och 6 tvättinrättningar arbetade inom dess verksamhetsomrâde.
Totala arbetspersonalen var 343 personer och sammanlagda pro
duktionsvärdet, som ensamt vid skrädderierna och skomakerierna
steg till resp. 466,000 och 164,000 mk, utgjorde 720,000 mk.
Den s. k. grafiska industrin slutligen hade - utom de redan
bland fabrikerna omnämnda boktryckerierna _ ett accidenstryc
keri och tre fotografiateljéer. Vid dessa inrättningar voro an
ställda inalles 14 arbetare, och deras sammanlagda tillverknings
värde steg till 55,400 mk.
Enligt den officiella statistiken, ur hvilken vi hâmtat ofvan
stâende uppgifter, hade Viborg alltsâ âr 1900 inom handtverks-
industrins omrâde 179 olika slags verkstäder med sammanlagdt
1,463 arbetare. Värdet af hela produktionen i11om samtliga
handtverkerier steg till omkring 2,64 miljoner mark. Men dessa
siffror gälla endast själfva staden, ej förstäderna. Skulle vi taga
äfven de sistnämnda med i beräkningen, skulle de resp. sum
morna blifva ansenligt högre.
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
