Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETAQFÖRENINGEN. 1037
industrien äfvensom särskilda sysselsättningar, hvilka fordom
äfven hänförts till yrkesnäringarna, utgjorde sâledes omkring
5,400, eller, om familjemedlemmarna medräknas, 12,766 personer
– representerande sâledes en tredjedel af stadens hela inne
vänarantal.
Men arbetsklassen har främst 1 anledning af industrins upp
sving ej blott tilltagit i antal; den har ock vunnit en betydelse
i socialt hänseende, som den förut icke haft. Arbetarne hade
blifvit ett helt ständ, som genom sin massa stod impone-
rande i det moderna samhället. Ocksâ de sökte sin styrka uti
tidens stora maktmedel, föreningsväsendet. Redan den förut
omtalade 1874 grundlagda „Työväen iltaseura“ hade varit ett
bevis härpâ. Men denna förening hade endast afsett tillgodo
seendet af arbetarnes andliga behof och upphörde redan 1877.
Men ungefär tio âr senare förverkligades föreningsidên inom ar
betskretsarna pâ en mera omfattande grund. Àr 1886 uttalades
i „Viipurin Sanomat“ af skalden J. H. Erkko, som dâ vistades
i Viborg 1 egenskap af lärare vid Vilkeska skolan, Viborgs ar
betarförenings ursprungsord 1), och tvâ âr senare, sedan de för
ändamâlet utarbetade stadgarna 2), som en gäng blifvit ätersända
af senaten, erhâllit vederbörlig stadfästelse, öppnades föreningen
den 22/, 1888.
Föreningen har oförtrutet egnat sina sträfvanden ät sâväl
höjandet och tryggandet af arbetarnes andliga och materiella
fôrkofring som häfdandet af deras ställning 1 kommunen och
samhället öfver hufvud. Redan âret efter föreningens stiftande
vidtogo dess s. k. lärokurser för arbetare. Den underhöll ifrân
början en läsesal, hvarest medlemmarna hade tillgäng till tid
ningslektyr; den inrättade 1891 ett länebibliotek, organiserade
inom sig en talarklubb (1893), ett musikkapell, en teaterförening
’) Ãfven nssessorn F. Jalander arbetade varmt för föreningens ästadkom
mande. - Redan 1877 hade det varit tal om inrättandet nf en arbetarförening.
Snickarena Adolf Lehtinen oeh Mickel Pulliainen äfvensom skolläraren J. H. Erkko
ноdo dä i spetsen för företaget. - Ár 1883 inrättades af arbetarne en konsumtions
förening »Alku», hvilken dock ej länge bar sig, med försäljningslokal i »Plevna».
1885 trädde i dess ställe »Viipurìn työläisten kauppaosakeyhtiö».
’) I utskottet för stadgarnns utarbetande suш) Ьеггаг: А. Е. Andersson,
Р. Airaksinen, T. Humaloja, A. Häggman, E. af Hällström, F. V. Jnlander,
A. Kukkonen, A. Palonen, M. Pirttimäki, W. Porthan, A. Hj. Sallmén, G. Z. Sand
man, О. Tikander, A. Viklund, Eugen Wolff, N. R. af Ursin och I). V. Ákerman.
Arbetnr-
fören ingen .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
