- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Andra bandet /
1042

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1042 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
Stadens
köpta
fastigheter.
Trängslin.l.
nade stadens enda betesmark, Tiikanurmi äng, sâ länge den
ännu tillhörde staden. Resten var för det mesta uppläten till villa
tomter och lastageplatser. Af jordbruk och dess binäringar lif
närde sig en obetydlig brâkdel af stadens befolkning, - enligt
1900 ârs folkräkningstabeller endast 177 personer 1).
Dâ staden - sâsom vi af det ofvansagda funnit - ej af
sin egen jord hade mera öfrigt, än hvad den för sin ntvidgning
behöfde, hade den - efter hvad förut blifvit nämndt - redan
1844 inköpt Maaskola hemman äfvensom 1868 Papula frälse-
gods. Af sistnämnda egendom hade dock 1871 bortsâlts en del,
benämnd Häyry, ät hemmansegaren Staffan Jaatinen för 38,000
mk. Men i stället har staden inköpt Huusniemi hemmansdel
och inlöste 1899 af handelshuset Hackman & С:0 ett jordomrâde
i Talikkala by af 13,5 tunnlands areal för 43,888 mk. Genom
dessa sina köpta egor kunde staden i nägon mân ersätta den
kännbara bristen pâ betesmark och höbol, hvarjämte den där
hade tillgäng till skog och sandtäkt 2).
Till stadens afhysta jord kunde emellertid räknas ocksâ dess
hamnomrâde vid Trâugsund, hvarest likväl icke ringa osäkerhet
râdde rörande egoförhâllandena. Redan 1878 hade frâga upp
stâtt om grunden och beskaffenheten af stadens besittningsrätt
till de omrâden, som vid Trängsunds hamn af âlder tillydt den
samma. Af kameralhofvets skrifvelse 4/3 1804 framgick otve
dens rätt inlâgga reservation mot densmnma för sä vidt det gällde gatan emellan
п:0 2 och 3 ‘/, i Viborgska förstaden, grämlen emellan högvakten och gärden n:o 54
i f. d. fästningen samt en del af Skolgatan, hvilka platser tìllagts ryssarna, äfven-
som själfva eganderätten till norra glacin, hvilken ocksä tillerkânts ryska kronan,
hvnrigenom bl. a. säsom förut nämts en god del af Hiekka förstad oeh järnvägs
omrädet räkat i fara. I allmänhet „малы ock frân rysk sida föga tillmötesgäende
gentemot stadens intressen. En gäng. dä stadsfullmäktige beslutit att läta längs
landsvägen till Viborgska förstaden planters. en trädallé till skydd för de mänga
af stadens innevänare. som i hvarje vàder hade att passera den flacka och öppna
glacin, förklarade sig vederbörande ej kunna tilläta alléns anläggande under andra
villkor än att den, om sâ befunnes nödigt, skulle nedhuggas. Dâ jaktföreningen
anhällit om tillständ till en skjutpaviljongs anläggande emellan vallarnn bakom
Hiekka, gjordes ock af de ryska myndigheternn svärigheter, tills generalguvernören
afgjorde frâgan till föreningens förmân. Dů ett kloakrör nedlagts under södm
vallarna, fordrade koiumendanten utan vidnre «less nndanskaffande o. s. v.
‘) Stadens boskalisstock utgjordes âr 1900 af 550 hästar, 57 kor, 58 Мг och
36 svin. _.
1) Dessutom inlöste staden 1896 för en expropriationskostnad af 15,489 mk
Mättäänjärvi sjö för vattenlcdningens räkning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:46:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/2/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free