Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FATTIGGÃRDEN. vÄLGöRENHE-rsFönENrNGAn. 1053
gjordt särskildt för landtbrukets förkofran. Àr 1897 voro där
intagna 161 personer, hvarjämte 287 erhöllo understöd och 69
barn voro utackorderade. Hela fattigstaten utgjorde sâledes dâ
517 personer eller 2,16 procent af befolkuingen. Samtliga kost
паdеr äter stego till 66,500 mark.
Till förhindrande af tiggeriet hade staden ock redan 1882
inrättat ett temporärt arbetshus för barn. För denna inrättnings
vidmakthâllande anslogo stadsfullmäktige under âren 1882-97
inalles omkring 70,000 mark.
Men utom den allmänna fattigvärden har den enskilda väl
görenheten under perioden arbetat med stor framgäng. Särskilda
föreningar funnos, som hade till ändamâl att lindra nöden bland
de behöfvande. Den förut omtalade fruföreningen, kollegierâdin
nan Órns skapelse, underhöll fortfarande sin uppfostringsanstalt
för värnlösa barn, „0rpokoti“, 1 Saunalahti 1). Arbetsföreningen i
Viborg, grundad 1875, beredde under ledning af den för sin
ädla frikostighet kända öfverstinnan A. Mendt, som härvid med
intresse biträddes af fröken Christine Lorentz, genom sin arbets
byrâ förtjänst ät fattiga kvinnor. Föreningen „Sedlighetsvän-
nеrnа“, grundad 1884, underhöll ett skyddshem för tjänarinnor,
som voro utan plats, äfvensom frân 1895 ocksâ ett räddnings-
hem för fallna kvinnor. „Viborgs kvinnoförening“, organiserad
1886 - först säsom underafdelning under finsk kvinnoförening -
beredde genom sina s. k. sommarkolonier ät fattiga barn och
tjänarinnor tillfälle till vistelse pâ landet 2). „De fattigas
vänner“, hvilkas förening stiftades âr 1896, besökte ârligen flera
’) Dess tillgängar utgjorde vid 1900 ärs ingäng 99,010 mk.
’) Bland andra föreningar, som verkat i välgörenhetens tjünst, mä ocksä näm
nas: tyska syföreningen för fattiga barns lwklädnarl (1855, f111 Ekström); fruntim~
mersfattigföreningen (1862, fruarna M. Ahrenberg, Steger, I. Behm, E. Perander,
M. Hackman); stora svenska syföreningen för fattiga folkskolebarns beklädnad (1873,
fröknarna L. och H. Wärnhjelm); lilla svenska syföreningen för fattiga folkskolebarns
beklâdnad (1880, fruarna Kumlin, Calonius, Godenhjdm); provisionella arbetshuset
för barn (1882, fru B. Hoving); mödraföreningen (1884, frk. A. Berg); mödraförenin
gen (1885, fröknarna Calonius, A. Renfors, L. Kanniainen). Utom ofvannämnda
fruntimmer nämnas för sin välgörenhet äfven konsulinnan Julia Augusta Lorentz,
född Wahl (-1- 1903), pä hvars initiativ »de barmhärtiga bröderna» i Duisburg i Tysk
land under nödären 1867–68 sände till Viborg rikliga penningmedel och där upp
rättade ett lasarett, och som sedan till sin död verkade säsom medlem i direktionen för
föreningen »de fattiges vänner», kommunalrädinnan Tekla Clouberg, f. Oldenburg m. fl.
Fôreningar
för
välgörenhet
1п. ш.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>