- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Andra bandet /
1063

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE SVENSKA LÄROVERKEN. 1063
snart i det framgängsfulla arbete, som särskildt stadens hufvud
läroverk nu kunde prestera i motsats mot hvad det gjort förr. Vid
sin afgäng frän rektoratet vid stadens svenska lyceum 1891, ytt
rade Gabriel Lagus nti sitt afskedstal bl. a.: „Oafsedt de för
ändringar skolan undergätt och de mycket ofta här förekom
mande, alltid skadliga ombytena af lärare, samt den mycket olika
naturbegäfning särskilda âldersklasser âdagalagt, tror jag dock,
att den väl fyllt sin uppgift 1 komplexen af Finlands högre
läroverk. Det har t. o. m. funnits ett triennium, dä, enligt de
af universitetets rektor publicerade treârsberättelserna, denna skola
hvad vitsorden i studentexamen beträffar varit n:o 2 bland alla
1 landet dâ befintliga“. Äfven eljes hade den viborgska skolan
i detta afseende alltid „bibehâllit en passabelt god plats“ bland
sina syskonanstalter. Detta uttalande har ej heller jäfvats af
skolans verksamhet under periodens sista ârtionde. Läseâret
1900-01 räknade lyceet 149 elever 1).
Äfven den viborgska fruntimmersskolan 2), som redan tidi
gаrе haft sin storhetstid, har under perioden arbetat med icke
ringa framgäng. Sedan den omsider 1876 blifvit utvidgad till
fyrklassig, sâsom 1872 ârs skolordning förutsatte, äfvensom -
efter att 1885 hafva inflyttat i sitt nya hus - 1886 ytterligare
förfullständigad med en femte klass, âtnjuter den, icke ovärdig
sina stora minnen frân forna dagar, fortfarande ett berättigadt
anseende hos allmänheten, hvarom ocksâ de donationer 3), som pâ
senaste tid kommit densamma till del, i sin mân bära vittne. För
1) Àr 1894 bifölls ä högsta ort till inrättandet pä kommunens bekostnad af
en till universitetet ledande reallinje vid lyceets fyra högsta klasser. - Rektorer under
perioden hafva varit: J. R. Relander (1876-1886, 1- 1903), Gabriel Lagus (1886
l891, T 1896), Adiel Bergroth (1891-1905, -|- 1905). - Kommunen bidrog till 1äro-
verkets kostnader med 7,752 mk. För stipendier, premier m. m. funnos räntor här
flytande ur donerade medel till ett belopp af 568 mk.
’) Föreständarinnor hafva varit: fru Augusta Emilia af Enehjelm (1876
1893, T 1905); fröken Ines Sofie Zilliacus (1894-1902, T 1902).
з) Fru Maria Sandells testamente, 1881, 5,000 mk (räntan till stipendier);
Ida Lagns försköningsfond, 1890, 1,000 mk, öfverlämnade af doktor Gabr. Lagus till
minne af hans aflidna hustru, f. Tamelander (räntan till prydande af skollokalen);
Frielevsfonden, 1895, 3,200 mk, hopsamlad af lagman A. L. v. Knorring. - Efter
periodens utgâng har ytterligare tillkommit »Ines Zilliacus stipendiifond», 1904, hop
bragt till minne af skolans förtjänta föreständarinna fröken Ines Zilliacus (Т 19021.
- För stipendier, premier m. m. funnos räntor ur därtill donerade medel till ett
belopp af 498 mk.
Svenska
Írl1nti|nmers-
skolan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:46:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/2/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free