Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE RYSKA LÄROVERKEN. FOLKSKOLAN. 1067
Nar sedan elementarläroverket ombildades till fullständigt real
lyceum, afskildes handelsskolan till ett fristående institut 1).
Tillkomsten af de många nya statslaroverken vållade små
ningom upphörandet af de förut i staden befintliga talrika pri
vatskolorna. Sålunda blef t. ex. den förut så framstående tyska
Behmska, senare Zeidlerska skolan 2), som den 7/11 1878 firat sitt
25-års jubileum, med utgången af vårterminen 1881 indragen,
utan att vidare ersättas af något nytt tyskt läroverk, en om
ständighet, som i enlighet med hvad förut påpekats också. i sin
mån häntydde på. det tyska elementets aftagande betydelse i
staden. Endast den privata tyska fruntimmersskolan fortsatte
under ledning af fru Ida Behrn sin verksamhet intill periodens
slut, medan fröken Rieslers tyska flickskola upphörde redan i
början af 1880-talet. Vid periodens utgång funnos i staden
endast tvenne förberedande privata laroverk, hvilka därstädes
inrattats vid medlet af 1880-talet, det ena af fröken Helena
Lilius med svenskt och det andra af fröken Eva Sirelius med
finskt undervisningsspråk.
En nästan lika snabb utveckling, som det finska skol
väsendet, har äfven det ryska under sista kvartseklet haft att
uppvisa. År 1882 öppnades det ryska 6-klassiga civilreallaro
verket, hvars nya hus bakom ryska katedralkyrkan blef färdigt
1884. Läroverket grundades på initiativ af några ryska köp
mån under medverkan af generalguvernören grefve Heyden. 1893
utvidgades läroverket, som i medeltal räknade 120 elever, med
en sjunde klass. Vid samma tid inrättades i staden också, ett
ryskt fruntimmersprogymnasium, som äfven det 1884 erhöll sitt
eget i rysk stil hållna prydliga hus.
Likasom den larda skolan utvecklade sig ock folkskolan 3).
Denna viktiga institution har under ledning af folkskoledirektio
nen, hvars ordförande voro J. G. Heinricins, L. Clouberg, G. J.
Strömberg och Valter Hoving, varit ett föremål för oafiåtlig om
sorg från myndigheternas sida. Genast i början af perioden hade
I) Af andra i staden arbetande fack- och specialskolor mä nämnas: Viborgs
konstvänners ritskola samt Viborgs orgelnist- och klockarcskola.
a) Behmska „kolen öppnades "/n 1853 (ej 1856, såsom förut oriktigt uppgif
vim). Ár 1856 inflyttade den i eget hus. Enligt hvad redan i noten å sid. 994
anmärkts var grundläggarens namn Carl (ej Johan) Behrn och Ziemsens efterträdares
släktnamn (icke dopnamn) Achilles.
’) Det gamla folkskolereglementet af 1872 ersattes år 1897 af ett nytt.
Privata
låret-ork.
De ryska
тютя-Кап.
Folkskolan.
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
