Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTR.I- OCH HANDTVERKSSKOLOR. FOLKHÖGSKOLEKURSER. 1069
ligaste byggnader, blef - säsom förut nämnts – färdigt 1886.
Men det räckte ej länge, innan behofvet af nya folkskolelokaler
Мeг gjorde sig gällande, och innan perioden ännu nätt sitt slut
fattades 31/1 1899 äter beslut om uppförandet af ett nytt folk
skolehus â tomterna n:o 61 och 62 i Repola stadsdel. Total
antalet elever vid samtliga folkskolor steg âr 1899 till 1,500.
Samtidigt hade sâväl stadens som statens utgifter för folk
skoleväsendet mängdubblats. Ultimo december 1875 beräknades
stadens ârsutgifter för folkskolorna hafva utgjort 31,900 mark,
hvarutom staten bidrog med 6,000 mark. Bägge dessa an
slag hafva sedan under tidernas lopp särskilda gânger blifvit
förhöjda. 1880 utgaf staden redan för sitt folkskoleväsende
47,430 mark och âr 1900 kostade detsamma icke mindre än
171,578 mark, inberäknadt statens anslag, som hade höjts 1878
till 12,000, 1885 till 18,000 och 1898 till 34,100 mark 1).
Af öfriga för folkets behof afsedda skolor hade de gamla
söndags- och aftonskolorna 2) upphört 1886, sedan senaten beslutit,
att dessa läroinrättningar skulle indragas och ersättas af industri
och handtverksskolor. De sistnämnda eller ,handtverksskolorna,
en högre med tre och en lägre med tvä klasser, organiserades
genast och började sin verksamhet redan 1887. Men industri
skolan lät länge vänta pâ sig. Omsider beslöt industriförenin-
gen, härvid sekunderad af arbetarföreningen, âr 1896 anhâlla
om dess inrättande, framhâllande huru staden ännu saknade en
sâdan, ehuru redan mera än tio âr förfiutit sedan 1885, dâ för
ordningen om industriskolors inrättande, bl. a. iViborg, utfärda
des. En sâdan läroanstalt är ock numera iverksamhet i staden.
I likhet med söndags- 001h aftonskolorna finnes ej heller den
förut sâ ryktbara Wilkeska skolan mera. Den upphörde med
vârterminen 1892, sedan senaten redan 1891 tillâtit dess indra
‘) I förstäderna hafva dessutom arbetat särskilda folkskolor, som ej stâtt i
samband med stadens folkskoleväsende. 1890 skänkte baron Nicolaij 5,000 mark för
inrättandet af en folkskola pä Sorvari, hvilken sedan dess egt liestând. Dâ den
nya förordningen om mantalsskrifningen 1894 beröfvade invänarne i Kolikkomäki
förstad, sâsom icke mantalsskrifna i staden, utsikt att framdeles hälla sina barn
stadens folkskolor, öppnades därstädes 1895 pä privat initiativ en ny folkskola, som
redan första ат räknade 200 elever. Senare uppfördes för denna skola ocksä ett
eget hus, som högtidligen invigdes 1900. Ãfven pâ Trängsund hade uppstätt en
ny folkskola, till hvilken enkefru Amalia Tschusoff 1877 donerat sin därstädes
belägna villa. -
’) En rysk söndagsskola hadè 1883 inrättats pä initiativ af general Lappa.
Industri- och
handwerks
skolor.
\V11keska
skolan och
folkhögskole
kvnserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
