- Project Runeberg -  Vid hemmets härd /
37

(1890) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PESIESTUNDER I HEMMET. 37

qvällsstunderna samt bordet och den rara maten
om inte för någonting annat.

Men glädjen slutar icke i det samma som man
slutat äta. Nej, på en mätt mage sitter ett
gladt hufvud. Är det vinter, så är salsrum-
met varmt och salslampan tändes. Så godt det
nu käns att sätta sig ikring den varma kaminen,
sedan man är mätt. Nu har farbror, som va-
rit sjöman 1 unga dar, en berättelse att omtala,
och bara han får eld i den gamla pipan, så ska ni
få höra bom. Det kan inte hjelpas, att han skall
röka. Nog tycker mor och döttrarne, att det der
tobaksbruket är snuskigt, men de måste dock för-
draga, att den gamle farbrodern röker och till och
med far 1 gården, ty de äro gamla och vana der-
vid. Och de tycka nog sjelfva att det är fult, så
att de ville gerna vara fria derifrån, och en sådan
der bekännelse hjelper till, att man har fördrag-
samhet med dem.

Men akta er, ni pojkar, som äro unga och oför-
ståndiga. Nu talar emellertid farbror om en hel
del äfventyr, så man nästan tycker, man är på
hafvet, och man kunde bli mörkrädd, om det ej
vore så ljust derinne.

Men den snälla, förståndiga pappa, han pre-
numerade på en 4 a 5 tidningar vid nyår, och nu
har man tidningar, både svenska och engelska, lite
till mans. Han är ej emot att hålla ett halft dus-
sin goda tidningar i hemmet. När han får se en
god tidning, skickar han efter den strax. Han
sjelf, mor eller barnen skall ha den; och så, när
han nätt och jemt hunnit att ta ut den ur post-
kontoret, skrifver han ett uppmuntrande bref
till redaktionen och tackar för den präktiga tid-
ningen och talar om, att alla 1 huset tycka om
den. När redaktörerna få brefvet, ljusnar det i
ansigtet på dem, och äfven de tycka nästan att
det lönar sig att lefva i verlden, och så skrifva de
en uppbygglig bit i tidningen derom. Men den
der snälla farsgubben, han har flera ideer om tid-
nmingarne. Han tycker, att hemmet är en skola,
och han tycker, att hvarje tidning är en profes-
sor och han sjelf rektor eller president... En af
tidningarne är lärare 1 kristendoms-undervisning
och kyrkohistoria, en annan lärare i literaturen,
en tredje i historia o. s. v. Och han glädes, att
han lyckats få så snälla informatorer för sina barn.
Aldrig taga de til käppen och aldrig äro de ret-
liga.

Men i en skola måste barnen ha sin tid med
hvarandra som lekkamrater också, och snälla lek-
kamrater böra de hafva. Men barnens lekkam-
rater under vinterqvällen heta goda Berättelse-
Böcker. En del komma fråv AxT- OM E:s hem;
andra från E. Ross hem, åter andra från George
Elliot, och åter andra från ett barnhem för värn-
lösa, som kallas barnbiblioteket. De allra flesta
af dessa barn äro snälla lekkamrater, och så in-
tressanta sen, som de äro! Börjar en af de der
barnen att berätta sin historia, så vet inte Emil,
hur han skall kunna göra någonting annat, förr än
han hört berättelsen till slut. O, hvad föräldrar
borde vara tacksamma, att det finnes goda böc-
ker att sätta i händerna på deras barn. Dessa
böcker göra hemmet dubbelt trefligt för barnen
och derjemte odlas barnasinnet för det, som är
ädelt och skönt, om berättelsen är sådan. Goda
berättelser böra vi aldrig förakta. Vår Frälsare
talade sjelf om många sköna berättelser.

Men deremot otäcka berättelser och ’’dime
noveller borde man fly som pesten. Deraro
idel små onda andar i form af böcker i stället för
1 form af ormar. Gif edra barn goda böcker,
men beskrif de dåliga böckerna och tidningarne,
så att barnen afsky dem, när de se dem.

Har också nu hemmet sångbegåfvade medlem-
mar och en orgel eller piano derjemte, då är det
nästan ett litet paradis med ens. Om det gifves
något, som är riktigt ljufligt för örat, så är det
Den må vara enstämmig eller flerstäm-
Texten må vara svensk eller engelsk, sak
samma, innerligt låter det. Stormen må hvina
derutom i knutarne, eller det är lugnt och stilla,
och månen lyser klart och tonerna höras långt,
så är det, som man hörde högre toner och en him-
melsk dialekt.
kammarorgeln eller pianot, då är det högtid der.
Det rikt utrustade instrumentet, orgeln, nästan ger
en aning om, att dess musik är lik den musik,
änglarne från himmelen skola spela, när denna
verlden lik en oceanångare skall lägga till i den
himmelska hamnen. Och pianoklangen låter som
vi föreställa oss att det skall låta, när vi komma
springande fram på gatorna af det himmelska Je-
rusalem.

Hvilket nöje, ädelt nöje, musik ger! Nog måtte
musik blifva det himmelska tungomålet. Det är ett
rikt hjertespråk och ett universelt språk redan här.

sång.
mig.

Kommer så till sångarens hjelp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:50:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidhemhard/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free