Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
liga frälsarevisdom så småningom väcker tron i
hennes hjerta.
Tron ensam frälsar,
men oftast finnes det en gnista tro, en begyn-
nande tro, der vi minst ana det. Mäånne icke vi
kristna ofta tala så inkrångladt och högt om tron,
att vi leda menniskor bort från tron 1 stället för
att leda dem till henne? Frågan tål att tänka på.
Om vi enkelt och rätt läsa om tron i Bibeln, skola
vi märka, med hvilka underbart enfaldiga ord
Guds ande beskrifver denna sak, isynnerhet när
det gäller trons innersta väsende. Den ifriga åtrå
och längtan efter visshet och förlossning, som en
bekymrad själ ofta känner, är början till tron,
när nämligen denna längtan fått Jesus till före-
mål. En annan och obestämd längtan efter hjelp
kan vara trons förebud, men är ingen rätt tro.
Tron har Jesus till föremål. Trons öfriga åtrå
och längtan står till detta ena mål, Jesus, Frälsa-
ren, Messias. Må vi också i vår Herres namn
och å Hans vägnar framhålla detta i våra samtal
och i våra predikningar, så att bedröfvade själar
måtte erhålla tröst och hugsvalelse.
«Messias skall komma” — orden uttrycka in-
gen hög grad af längtan, men den låg der ändå.
Till en början våga ju icke menniskor i andliga sa-
VID HEMMETS HÄRD.
ker tala mer än till hälften, så att säga. Man är
både blyg och rädd, men hvad som ligger derun-
der ser ändå Gud! Nu var stunden inne, att Je-
sus skulle uppenbara sig för denna själ. "Jag är
densamme, som talar med dig.” Hvilket ögon-
blick af förvåning och öfverraskning! Messias så
nära, frälsningen så nära, Gud och saligheten så
nära! Det var ju nästan idel omöjligheter. Och
ändå kunde hon icke låta bli att tro. Så måste
det ock gå. Gud gör alltså klart för värtgmne
öga, att vi ej längre förmå att tvifla. ’Då vågar
jag ej att låta bli att tro och vara nöjd.” Men se,
hvilken glädje-brådska!
Flon gjorde ingen fråga. Hon gatrejkaktpa
lärjungarne, som nu kommo tillbaka, hon sporde
ej dem, om det kunde vara sant. Hon hade ej
tid att taga sin vattenkruka ens. Med stor skynd-
samhet gick hon sina färde för att omtala den
stora upptäckt, hon hade gjort. Hvad verkan
detta hade, skola vi få se i nästa Söndags evan-
gelium.
Och nu, käre läsare, har Jesus blifvit stor och
oumbärlig för dig, så berykta det ut! Säg äfven
du: "Kommer och ser!" Vittna om Elerrenses
sus, och han skall ej låta ditt vittnesbörd vara
utan frukt.
Den heliga stunden.
NATTVARDEN.
Joh. 6: 55.
Rike konung, ned vi falla
Längtansfulla vid ditt bord,
Dit du har oss bjudit alla
I ditt nåderika ord.
Fåfängt kostlig mat vi sätta
För de andligt hungrande,
Endast du kan själar mätta
Och åt hjertan svalka ge.
Ej den kost, som verlden tjusar,
Ställes här för Herrens gäst,
Ingenting, som sinnet rusar,
Fins vid denna fromma fest.
Dock det bröd, man här oss bryter,
Och den dryck, som här vi få,
Jag mot intet annat byter,
Som mig jorden kan bestå.
Om en drottning förr man talat,
Som en gång uti sitt slott
|
)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
