Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGEN TILL HIMMELEN. 97
kärlek hade aningsfullt skådat längre än de
andre; hon hade smort Jesus till hans begrafning.
Hvad lärer oss denna händelse? Först att man kan
aldrig offra för mycket för Jesus.
Kärleken till Jesus kostar oss aldrig för mycket.
Mycket annat kostar oss för mycket. , Finnes det
en enda lusta och begärelse, som icke kostar oss
för mycket? Finnes det en enda synd, som är
billig? Aldrig, aldrig! Tänk, huru verlden öm-
kar sig öfver församlingsmedlemmarna. Stac-
kars, stackars, församlingsmedlemmar. <Prest-
lön, organistlön, kyrkovaktarelön, afgift till skolor
och mission, kollekter och subskription utan ända.
Stackars, stackars församlingsmedlemmar, säger
verlden. Det är underligt att icke alla försam-
lingsmedlemmar äro på fattighuset för länge se-
dan. Och sedan skall man hafva orgel och sång-
kör, och här och der än mera. Hvad slut skall
det taga? Halt, broder, halt! Hvem har blif-
vit fattig eller olycklig på sin kärleksuppoffring
för Jesus och hans sak på jorden? Hvem har
behöft ångra hvad han gjort för Guds rike?
Hvem har gråtit öfver den nardusolja, med hvil-
ken Jesu fötter blifvit smorda? Från alla tider
och från alla folk kommer svaret: ingen, ingen!
I våra nybyggen öfverallt mår kyrkofolket i
regel bäst, och det står bäst till äfven i yttre och
lekamlig måtto, der Guds ord och församling fin-
nas. Ack, att då våra hjertan måtte blifva rörda
af Jesu kärleks glöd, att vi måtte villigt och gerna
offra för Herrens sak på jorden. Gör Jesus
glädje, det är många nog, som göra honom sorg.
I ett närgränsande ’’county” har man beslutit att
skänka jernvägarne mellan två och tre hundra
tusen dollars. Huru mycket vill man gifva, för
att hafva
vägen öppen och fri till himmelen?
Alla jernvägsbolag hafva i dagarne indragit
fripassen. På vägen till himmelen finnes ej an-
dra biljetter än de, som kunna köpas ’’utan pen-
ningar och för intet.” Tänk, huru tacksamma
vi borde vara. Tänk, hvilka förmåner, som föl-
ja med Kristi evangelium. Sjelfva åkerbruksjor-
den är dyrare i ett kristet samhälle än annorstädes.
Gör Jesus glädje genom att
bekänna hans namn
och bedja för hans rikes utbredande. Lazarus
var en lefvande bekännelse om Herren Jesus.
Hvart han gick, pekade folket på honom och
sade: se, der är den, som Jesus gjorde lefvande.
Intet af Lazari ord är nedtecknadt, och ändå var
han ett af Jesu allra väldigaste vittnen. Vi hafva
något att lära deraf. Hela vårt väsende skulle
vittna om Jesus. Vårt hjertas saktmod, vår kär-
leksfullhet, vår hedersamhet mot hvar man, vår
ödmjukhet, vår tjenstvillighet skulle vittna, att
Jesus gjort oss lefvande. Ett sådant lif talar väl-
digt till Jesu saks förmån. Äfven med orden
och tungan skola vi kraftigt bekänna Jesu namn.
Folkets Hosianna i dag bevisar det. Vår guds-
tjenst, vårt offentliga lif; gudstjenstlifvet, sam-
fundslifvet skulle vara ett sådant ’’Hosianna,”
ett seger- och bönerop på samma gång. O, att
Guds folk ock inbördes samtalade mera fritt och
otvunget om det inre lifvets verkliga erfarenheter.
Gör Jesus glädje, ty
han är värd det.
Jesus var den störste hedersgästen, som sysko-
nen i Bethanien kände till. Ingen annan var för
dem på långt när så kär. Skulle det icke vara
så med oss? Jesus är vår Konung. Tänk, huru
härligt och hjertligt man mottager en Konung.
Tänk, om Presidenten ville besöka vår lilla stad,
huru brådtom vi då alla skulle få! Vi ville na-
turligtvis mottaga honom så värdigt och högtid-
ligt som möjligt. Ingen skulle anse det annat
än som en förmån och heder. Bröder, låtom oss
handla så mot vår himmelske Konung. Han
kommer, mild och saktmodig. Vi behöfva ej
frukta för hans ankomst. Han kommer endast
med frid och försoning. Mild, saktmodig, ett
barn behöfver ej frukta för Honom, en åldring
blir ej förbisedd af Honom. Han är vår blods-
brudgum, ’’hvit och röd.” För Guds vänner är
han ’"utkorad bland mång tusende.” För dem
vore lifvet omöjligt, otänkbart utan Jesus. De
behöfva honom både natt och dag. Hvilka ljuf-
liga stunder hafva de ej haft med Jesus, huru
har icke han skingrat deras moln, borttorkat deras
tårar och skänkt dem glädje och frid. Synden
har han betalt, och.i de många boningars hem
har han beredt rum. Gode Jesus, att vi ändå
älska dig så matt, så matt! Förlåt, hjelp!
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
