Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 VID HEMMETS HÄRD.
de andliga tingen. Den som vill förstå Gud,
måste älska Gud. Huru olika är icke detta mot
en kall och stel hufvudkristendom eller kritisk
förståndsfilosofi, som med glasögonbeväpnad blick
vill utforska den eviga sanningen. O, Gud, gif
oss kärlek, på det vi också måtte förstå!
Kärlekens seger.
kommer till slut. Golgatha ser oansenligt och
ringa ut, men det har vunnit en oåterkallelig se-
ger öfver det stora och fasta Sinai. Korset står
der som vår segerstod och intyget på denna him-
melska kärlekens magt öfver mörkret, otron och
synden. Kärleken skall segra. Jag stod en dag
framför några af mästaren Dores taflor. En af
dem skall jag aldrig glömma. Det var en scen
ur Kristi lidandes historia. Jesus stod fången in-
för Pilatus. Mycket folk omgaf honom. Krigs-
knektarne helsade honom med hån och skrymt-
aktiga knäfall som Judarnes konung. I taflans
förgrund synes den tomma sängkammaren med
nattlampan brinnande, hvilken Pilati hustru nyss
lemnat. Hon står :derutanför i trappgången.
En engel synes derbredvid, som hviskar kärle-
kens och barmhertighetens ord i hennes öra, rö-
rande den bundne Judakonungen. O, huru jag
betraktade den taflan, till dess allt syntes så lef-
vande, och sedan förstod jag mera än förr hvar-
för Pilatus ännu en gång måste göra en så kraftig
ansträngning att gifva Herren Jesus lös. Men
der stäldes kärlek mot kärlek och äfven der seg-
rade kärleken, fastän det ej blef till Pilati båtnad.
Barmhertigheten och kärleken stoppa munnen
till på motståndet. På de farligaste slagfält
respekteras barmhertighetssystrarnes korstecken.
Så på verldens stora slagfält. Kärleken vimmer
till slut, ty den är ett med Gud, och Hananhene
öfver allt.
Vandringen når sitt slut. Portarne öppnas till
kärlekens eviga hem, änglasång och harpolek
strömma oss till mötes, evigt jubel, segerjubel
hos Gud evinnerligen blir vår lott, och vår lycka
skall vara då som nu, att älska, älska Gud!
Huru älskar du?
Den stora frågan.
HAR DU MIG KÄR?
Joh: 21:17:
Sade Han till honom tredje resan:
Simon Jona, älskar du mig?
Har du mig kär? O hör det, Simon Jona!
Din Herre vid Tiberias frågar så.
Har du mig kär? O svär det, Simon Jona!—
Dock förr’n du svär, Hans fråga rätt förstå!
Han frågar ömt, men skarpt Hans öga dömmer
Hvad du i djupet af ditt hjerta gömmer.
O Simon, säg, hvi du så dyster är?
Har du mig kär?
Har du mig kär? Väl sade du förmätet:
<<Om alla svika, jag ej sviker Dig.”
Och dock hur snart blef löftet ej förgätet!
Du utan skam och blygd förnekat mig.
Är det den klippa, som jag sjelf mig korat?
O Petrus säg, hvi har du så mig dårat?
Du, som så hastigt evig trohet svär,
Har du mig kär?
Har du mig kär? Om skuld ditt hjerta sårar,
Jag frågar blott: har du mig ännu kär?
Kom, arma barn, kom, torka dina tårar!
Botfärdigt hjerta mig tacknämligt är.
Du brustna rö jag vill dig icke bräcka;
Du matta veke, jag ej vill dig släcka,
Om blott en enda gnista öfrig är!
Har du mig kär?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
