Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIEM SKR ORA VII EMI G EE XTEN: 121
ler de uppstält för sig, den ’’korsmärkta drägt”
de bära — allt gör, att de i en mening hafva
mera sorg än andra.
Vägen går för dem igenom öknen. Ju längre
man kommer i en öken, desto ödsligare, desto
gånger hålla vi på att krossas. En olycka i ök-
nen, hvilken mörk tanke, och dock huru många
ökenolyckor hafva de kristna icke sett och delvis
varit med om.
Nu är det snart Pingst (O’S. eft. Påsk.) Att
vi så der mellan de stora högtiderna skola genom
våra texter (Joh. 15: 18—27) tvingas att tänka
Salems Svenska Evangelisk-Lutherska kyrka, Chicago, Il.
hopplösare. De kristna lära mer och mer att
inse tomheten och fåfängligheten af det jordiska.
Gud vill fostra dem för himmelen. Sorgen och
lidandet intaga en framstående plats i hans upp-
fostringsplan. Sorgen kommer icke lika tung
öfver alla på en gång. Det är icke sagdt att det
skall vara mulet på alla ställen på samma dag.
Understundom är det en smula lättare, andra
på sorg och lidande är anmärkningsvärdt. Det
är icke så alldeles angenämt till en början, men
förstår man det rätt, så står sammanhanget fram
tydligt nog. Bedröfvelse kunna vi icke undgå,
men finnes det då tröst mot bedröfvelsen? Ja,
det finnes något, som är ett läkemedel mot sor-
gen. Hör Paulus: Såsom bedröfvade och dock
alltid, alltid glada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
