- Project Runeberg -  Vid hemmets härd /
162

(1890) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162 VID HEMMETS HÄRD.

Hvad är vigtigast?

«SE HUR DRÖMMARN KOMMER DER!”
I Mos. 37: 18—19. Angest edra hjertan tär,

Ödmjukt I om misskund tiggen;

Se då kommer drömmarn der!

Bäfvande på knä I liggen,

Som de nu långt ifrån fingo se
honom, förr än han kom när intill
dem, rådslogo de till att döda ho-

nom, och sade inbördes: si, dröm-

maren kommer der.

Gladt sin hjord i Sichem vallar
Josef, klädd i brokig drägt,

Och det gyllne håret svallar,
Fladdrande för vindens fläkt.
Dock hans bröders falska skara
Håller ej den unge kär;

Rått de håna honom bara:

<<Se hur drömmarn kommer der!”

Ja, hvarhelst ett barnasinne
Sluter sig till fadrens bröst
Och, ur stoftet höjdt, derinne
Söker aningsfullt sin tröst,
Blinda verlden, som ej fattar
Hvad en himmelsk längtan är,

Åt Guds barn försmädligt skrattar:

<<Se hur drömmarn kommer der!”

Om en menska bär en himmel
Utaf kärlek i sin själ,

Och i verldens vilda hvimmel
Sträfvar blott för bröders väl;
Hennes grop man gräfvit redan,
Lömskt man hand på henne bär,
Hånande den arma sedan:

<<Se hur drömmarn kommer der!”

Om en yngling syndens snara
Djerft som Josef sönderslet,

Och lät rock och mantel fara
Blott för själens salighet;

Fjerran ifrån brödrens hopar

Lik en bannlyst går han här,

Och med tanklöst hån man ropar:
<<Se hur drömmarn kommer der!”

Darren, blinda, en gång låter
Herren straffets timma slå,

En gång kommer drömmarn åter,
Drömmarne besannas då.

Fram i kunglig prakt han träder
Uti Faraos gyllne skrud,

Höljd i hvita sidenkläder,

Stor och härlig som en Gud.
Darren! Skall han er förbanna?
Nej, hans öga tårfyldt är,

Och han sänker mildt sin panna.
Se så kommer drömmarn der!

Edra kärfvar nu sig sänka
Utaf ödmjukhet för hans.

Sol och måne härligt blänka,
Blekna dock mot sonens glans.
Dock er broder sig förbarmar,
Kan ej hysa hämdbegär,
Möter er med öppna armar.
Se så kommer drömmarn der!

Mången stor profet, föraktad

Af sitt blinda folk en gång

Och som drömmare betraktad,
Kommer så med jubelsång.
Djerft han skrider fram sin bana,
Herren honom kraft beskär;
Segersäll med utbredd fana,

Se så kommer drömmarn der!

En gång himlens konung trädde
Fram i ringa pilgrimsskrud,
Honom falska bröder hädde
Och begabbade hans bud.
Slamrande en pöbelskara
Spikar, spjut mot honom bär,
Giftigt hån de icke spara:

Se hur drömmarn kommer der!

Höljd af blod, bestänkt af dammet,
Under korsets ok han skred,

Böjde tyst som offerlammet
Vördnadsvärda pannan ned.

rå den öde pinostråten

Ingen vän är honom när,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:50:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidhemhard/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free