- Project Runeberg -  Vid hemmets härd /
180

(1890) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

katolsk prest om den heliga nattvarden. Paine,
af hvilken Ingersoll är ett svagt och förvändt eko,
beklagade kort före sin död hela sin verksamhet
och det myckna, onda han gjort dermed. <Fre-
drik II, den bekante krigaren och otrosmannen,
sade under sista delen af sin lefnadstid, att han
vore villig att en af hans största segrar blefve för-
vandlad till ett nederlag, om han dermed kunde
gifva sitt folk den gamla auktoriteten tillbaka i
stället för den nya.

Men hvar finnes 1 hela verlds- och kyrkohisto-
rien en enda kristen, som på sitt yttersta legat i för-
tviflan, som på sin dödsbädd ångrat, att han bekänt
sin Frälsare och trott på försoningsblodets kraft?
Hvar skola vi finna en enda? Sänd ut Julianus, af-
fällingen, i den första kristna tiden att finna ett
sådant exempel. Han måste efter sitt fruktlösa
sökande, sitt trotsiga motstånd gifva upp. Gali-
leern hart segrat. ör Sandfildeninyastettiden
vår tid, ut ’"misstagens apostel” att finna en kri-
sten, som på sitt yttersta nödgats säga: det var
ett misstag, att jag trodde på och tjenade min

Terre Jesus. Sänd honom till de kristna mis-
sionsfälten bland hedningarne och här hemma,
till de kristna skolorna och läroverken, till de
kristna barnhemmen och hospitalen, sänd honom
öfverallt dit, der Kristi kärlek i den store Mästa-
rens efterföljd lindrar nöden, skingrar mörkret
och lisar smärtan — och ingenstädes skall bland
alla dessa, som bokstafligen slitit ut sina krafter
i Kristi tjenst, finnas en, som vid slutet af sin lifs-
gerning ångrar hvad han gjort och lidit för sin
IFlerretochtEnud)

Och medan motståndet blir starkare och mera
enadt, vinner Guds rike och sanningen allt större
segrar. Aldrig förr har kyrkans historia vittnat
om så stora kraftgerningar som nu, så många
framgångar och så rik verksamhet åt alla håll
som just nu. Detta pekar mot målet — men
målet är, att denna verlden och dess riken skola
blifva vår Herres och hans Krists,

och äfven derför är jag en kristen.

VID HEMMETS HÄRD.

Och nu till slut ett par ord till Eder, unge vän-
ner. Varen den svurna fanan, det gamla väl-
kända sannings- och korsbaneret trogna och
trogna till döden.

Ett är nödvändigt.

Huru ljöde den sköna sången i de väldiga Mes-
siaskörerna för Eder, om sopran eller melodi-
stämman vore tyst? Huru tomma och oharmo-
niska blifva icke de öfriga tre stämmorna, när
den ledande är borta? Men när första stämman
är med, då komma ock de öfriga till sin rätta
heder, och allt blandar sig till en enda skön har-
moni. Så ock här. I unge bören i Eder and-
liga sträfvan sjunga en fyrstämmig sång — sopra-
nen om det himmelska hemmet — den sjunger
Maria — alten om det jordiska hemmet — den
sköter Martha — tenoren, den klara klingande
tenoren, om evangelii hugsvalelse och tröst inom
Guds rike här nere och basen med manlig, kraftig
stämma om den kristne medborgarens pligter
mot äfven det jordiska fäderneslandet. O, hvilken
skön harmoni det då blir af det hela: Sopranen
sjunger ej allt för fint och högt — allra minst
skrikigt — basen icke för barskt eller djupt och
minst af allt rått och groft, och då heta mellan-
stämmorna sammanhanget och harmonien mellan
himmelen och jorden, mellan det andliga och
lekamliga.

Än varar verldsstriden. Understundom äro
vi närmare, understundom fjermare från dess
vigtiga valplatser. Men alltid och allestädes del-
tager hvar och en af oss i denna kamp, antingen
på den ljusa himladrottningens eller ock det
mörka, hemska vidundrets sida. Gud gifve
Eder och mig nåd och kraft att varda befunna
på den rätta sidan, att vi ock med glädje på
sistone måtte få vara med om ljusets och sannin-
gens slutliga och afgörande segrar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:50:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidhemhard/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free