Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄR DU TACKSAM? : Zn
Ar du tacksam?
HVARFÖR SÖRJA?
O, hvarför sucken I så och klagen,
Som evig vore er sorgedag?
O, edra bördor med hopp fördragen
Och tänken städse: ske Guds behag!
Er tåligt böjen
I lifvets strider,
Och blicken höjen,
Då hjertat svider!
Ty här I pröfvens en liten tid
Och se’n deruppe I finnen frid.
Till edert bästa er pröfning länder,
Ty den är kommen till er från Gud;
Och snart Han sorgen i glädje vänder
Och väljer friden till sändebud.
Den bästa lönen
Till sist I finnen,
Och sist med bönen
I seger vinnen.
Ty sen mot höjden och fatten mod
Och kämpen sedan en kamp så god!
Hvad gagnar kifva? I verldens tvister,
I dårars trätor ej tagen del!
Och när I märken er nästas brister,
Tron ej att sjelfve I saknen fel!
O, hvarför kifven
I så på färden?
För evigt blifven
Ifejbuverlden"
O, varen redo, ty inom kort
I allt fån lemna och flytta bort!
Hvad gagnar ängslas? Må dunkel vara
Hvar olöst gåta till lifvets slut!
Ty då deruppe skall Gud förklara
Hvad dunkelt syntes för er förut.
Er faders boning
Är er gemensam,
Ty om försoning
Är ingen ensam.
Och varen glade och sen med hopp
Mot grafven neder, mot himlen opp!
O, lugn är hvilan och ljuf i mullen,
Och ingen gråter i grafven mer!
Som sköld sig hvälfver den gröna kullen,
Uppöfver kämpen, som myllats ner.
Och ljuf är friden,
Som anden känner,
Då efter striden
Af gångna vänner
Han blir välkomnad i ljusets land
Och tager lönen ur Herrens hand.
Ja, varen glade och varen trägne
Och blöden tåligt i lifvets strid!
O, varen trogne och angelägne
Om evig glädje och evig frid!
En vän i höjden
Ett rum bereder:
Hur ljuf är fröjden,
Som väntar eder!
Och när den kommer, den sista dag,
Så sägen glade: Ske Guds behag!
Hur ljuft som engel mot ljuset ila,
När här man stammat sin sista bön!
Hur ljuft deruppe bland stjernor hvila,
När grafven klädes härnere grön!
O, grafven gömmer,
Och vännen gråter;
Och verlden glömmer
Och Gud förlåter.
Och i det höga, i evig vår
Bland englar själen lustvandra får.
Det höres öfver ljudet af de öfriga sanningarna
irvariskona text: (CC Dettio Spetälskej ).en kla-
gande vemodsfull fråga, en fråga lastad med
väntad och dock oväntad sorg, en fråga ur Jesu
egen mun: :
HVAR ÄRO DE NIO?
Man kan taga den frågan såsom ämne, men
icke betraktelseämne i vanlig mening, utan fast-
mera såsom ett memento, kom ihåg, under be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
