Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
dan? Gåfven I akt på, huru friborne amerikan-
ske medborgare klappade händerna och med då-
nande applåder helsade nämnandet af påfvens
namn? Då veten I hvarifrån anfallet i verldens
sista tid mot Kristus och hans evangelium skall
komma. Fariseismen har frågat Kristus, frå-
gar än:
hvad är sann gudstruktan?
Fariseerna hade olika uppfattning rörande det
väsentligaste budet i religionsfrågorna. Somliga
ansågo omskärelsen vara det, andra gåfvo före-
trädet åt offerlagen. De frågade för att snärja
Jesus, de sökte ej upplysning. O huru många
galna meningar hafva icke menniskorna rörande
denna vigtiga hufvudfråga! Omskärelse, offer-
lag, knappar eller häktor i rockarne, vissa snitt
på kläderna, vissa ceremonier vid gudstjenstfiran-
det, vissa slag af mat och dryck, vissa lefnads-
kallelser, o, hvad man våldfört och misshandlat
religionen!
Hvilka svar hafva Jesu fiender fått?
Jesus måste nästan alltid börja med en tillrät-
tavisning. Menniskorna förstå sällan hvad de
fråga. De fråga i lättsinne och öfvermod. Huru
många af bibelns förnekare hafva läst igenom den
boken en enda gång? Huru många hafva satt
sig in i bibelns anda, tidsomständigheter m. m?
Knappt någon. Och ändå äro de så snara att
döma, att afgöra, att förkasta.
Saduceerna i textsammanhanget tänkte, att de
hade Jesus på ett trångt rum. En hustru, sju
män, huru skulle detta gå tillsammans i uppstån-
delsen? Men de förstodo icke sjelfva frågan.
De voro okunniga. För dem var himmelen jor-
disk och det andliga köttsligt. Deras vyer voro
för trånga. I himmelen blir det ingen könsåt-
skilnad, i himmelen inkommer ej det sinliga, i
himmelen blifva vi såsom Guds englar. Begär,
åtrå, passioner, som höra till vår lägre del, som
höra till oss som medlemmar af djurverlden, allt
det der stannar utanför himmelen. Med denna
förklaring föll hela saduceer-beviset. De stodo
stumma, de förlorade lusten att för tillfället göra
några nya invändningar.
Huru många af dem, som anklaga
bibelns skapelselära,
VID HEMMETS HARD.
hafva noggrannt satt sig in i den? Huru många
söka fatta och förstå den? Finnes det i Första
Mosebokens första kapitel en enda rad, ett enda
ord, som icke är sant och som icke, rätt förstådt,
låter förena sig med naturvetenskaperna?
Naturvetenskaperna, o hvad jag älskar och hög-
aktar dem! Näst det, att förstå Gud som den
fullkomlige Frälsaren, ställer jag utan tvekan för-
mågan, tillfället att förstå Gud i hans skapade
verk. Vissa kristnes sed att alltjemt se ned på
och smutskasta naturvetenskaperna, bevisar en-
dast deras egen okunnighet. De göra som sadu-
ceerna, de tala i ogjordt väder. Stora naturve-
tenskapsmän hafva varit ödmjuka Jesu lärjungar.
Det är skönt att veta, att det troligen i dag fin-
nes flere kristne naturvetenskapsmän, än någonsin
förr. Endast då förtjena naturvetenskaperna
näpst, när de vilja sätta sig öfver Guds uppenba-
rade ord. Allt vårt vetande är endels, naturve-
tenskapernas vetande är ock endels. Mycket är
ännu endast mer eller mindre trovärdiga an-
taganden. När naturvetenskapen förstår sig
sjelf fullständigt och vi alla förstå bibeln fullstän-
digt, skall det mellan de två finnas en förunder-
lig, gudomlig, dyrkansvärd harmoni. Må den
dagen skynda!
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
Avem har sagt det bättre och skönare? Men
hvem kan sätta årtal på den versen? Zn kan
det. Han har icke gjort det. Då göra vi basta
att låta bli försöket. Hvem vet, huru lång tid,
som förgick mellan första och tredje verserna?
En vet det, men har ej omtalat det. Hvem vet,
huru långa de sex skapelsedagarne voro? En vet
det, och han ensam, men han har icke uppenba-
rat det. Kunde Gud skapa verldar alls, kunde
han ock skapa dem på sex vanliga dagar, men
om han ville, kunde han äfven göra hvarje dag
till en tidsålder. Det står icke, huru långa da-
garne voro. Att de första ej voro vanliga dagar
är ju klart deraf, att solen ej märkbart stod i sam-
ma förhållande till dag och natt som nu. "För
Gud äro tusende år som en dag och en dag som
tusende år.” - Rädda kristne och stolta veten-
skapsmän behöfva bägge läsa om bibelns skapel-
sehistoria, innan de döma.
Med afseende på menniskans urhistoria har
man haft många gissningar och gjort många an-
taganden. Af dessa talas mest om den s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
