Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLA FIENDER SVARSLÖSA.
kristendomens fiender i de första tidehvarfven
icke sökte förneka, utan hufvudsakligen endast
bortförklara undren? Hvarför upptäcktes aldrig
deras falskhet, när de skedde — och de egde ju
rum midt på ljusa dagen — om de voro falska?
Huru kom det sig, att apostlarne genast efteråt
anförde underverken såsom bevis, utan att man
kunde eller vågade förneka dem? Huru kunde
Paulus tjugu år efteråt våga säga, att hundrade-
tals vittnen till Jesu uppståndelse ännu lefde, om
det varit svårt att finna dessa vittnen? Det är
utom alla tvifvel, att de första kristna trodde, att
underverken egt och egde rum, och att hörnste-
nen i deras tro var vissheten om Jesu uppstån-
delse från de döda. — Vi som veta så litet, huru
kunna vi vara vissa om, att vi känna alla natur-
lfasamannu: Och äfven om vi kände dem, så
måste lagstiftaren, så säger oss vårt förnuft, vara
herre öfver lagarne. En af Englands störste na-
turvetenskapsmän sade nyligen, att det vore
barnsligt att förneka underverkens möjlighet.
Hvad han ville få, var endast bevis, att de verk-
ligenitimat, det var allt. "Den lag, som styrer
ett fickurs verksamhet, tvingar visaren att göra
sitt kretslopp inom en viss tidrymd. Den lagen
hindrar ej mig, fickurets egare, att på en enda
minut eller än mindre tid tvinga visaren öfver
samma distans. Än lättare är det för Gud att
uträtta det underbara, det underliga, underverk.
— Rörande
Jesu uppståndelse
äro bevisen så tydliga, så öfverväldigande, att in-
tet annat historiskt faktum har bättre grund att
hvila på. Alla försök att bortförklara undret
sluta med orimligheter såsom resultat. Det for-
dras mera tro, för att tro på förklaringen än på
sjelfva uppståndelsen. Det bör ock här märkas,
att tron på Jesu mandomsanammelse, uppstån-
delse och himmelsfärd äro nödvändiga delar af
vår salighetslära. De stå ock qvar som verklig-
heter, sedan otron i så många århundraden för-
sökt bevisa motsatsen.
Kristendomen sjelf är ett underverk.
Att Kristi kyrka i dag existerar, är ett särdeles
anmärkningsvärdt förhållande. I profetian var
det sagdt: Han skall heta Underlig. Namnet
203
har gått och går 1 fullbordan. Underlig i dess
ringhet var början till Kristi rike på jorden. Att
desse tolt olärde män skulle vinna verlden för en
korsfäst frälsare, såg underligt, såg omöjligt ut,
men inom tre hundrade år vajade korsets fana,
der förut den romerska örnen tronat.
Tänk hvilka hemska strider
kyrkan måst genomkämpa. Tänk på alla blods-
vittnen, tänk på allt lidande, alla marter, för
hvilka de kristna varit utsatta. Och ändå är Kristi
kyrka i dag mångdubbelt mäktigare än någonsin
förr. Ej mindre underligt är detta, när man be-
sinnar, att de kristne ofta missuppfattat Guds
mening och på så sätt kommit på afvägar af alle-
handa slag. Att dessa misstag, att dessa afar-
ter af en sann och verklig kristendom ej bragt ru-
in öfver Kristi rike som ett helt, bevisar att den
Underlige, den: en gång döde men nu för evigt
lefvande Frälsaren sjelf sitter vid styret och är
sitt rikes konung. De kristna hafva ofta i kötts-
ligt nit kämpat inbördes med hvarandra: samfund
mot samfund, krets mot krets, skola mot skola,
så har det ofta varit, så är det delvis än, och ändå
har segren icke svikit korsets baner. — Kristen-
domen vill att menniskor skola tänka. Den är
för, ej emot tankefrihet. Den fruktar ingen ärlig
tankepröfning, men den vet ock, "att tänka fritt
är stort, att tänka rätt är större.” Inga tyranner,
inga påfvar hafva vågat säga:ransaken, ransaken
skrifterna! Men Kristus och kristendomen ropar
så allt jemt. Kristendomens förträfflighet äfven
här vid lag bevisas derigenom, att de
mest kristne äro de lyckligaste
folken i’verlden idag. De som skrifva lagar för
menniskorna, de som göra upptäckter, de som
uppfinna, äro som regel alla från kristna länder.
Kristendomen har 1 yttre måtto odlat slägtet.
Läran om Kristus som Gud och menniska har
gifvit en dittills okänd höghet och ädelhet åt be-
greppet menniska. Hon får en högre lycka, ett
bättre mål än hvad sinligheten i grof eller raffine-
rad form kan bjuda på. Hon blir en evighets-
varelse, men hon blir mer, hon blir en evighets-
varelse med verkligt hopp för all framtid, både
den jordiska och den eviga. Att vara Guds barn,
en broder till Kristus, det betyder hopp, det be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
