Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRAKTISK KRISTENDOM
Praktisk kristendom.
BED OCH ÄLSKA.
Bön och kärlek ställ som himlavakter
mot begärens smygande försåt!
Strid och segra mot de onda makter,
hvilka skilja Gud och memskan åt!
Aldrig den i striden dukat under,
som i Gud sin fasta sköldborg haft;
Bed och älska! — och i profvets stunder,
skall du röna nådens segerkraft.
Tillskrif ej dig sjelf, om seger vinnes,
byt ej själens kraft i öfvermod!
Fråga hjertat, om det städse minnes
Honom, som på korset göt sitt blod.
Må du ej de plågans uddar hvässa,
som der genomstinga djupt hans bröst;
fläte du ej törnen kring hans hjessa,
härme ej din synd hans bödlars röst.
Bed och älska! — bed att han benådar
dig med mod att kämpa, som du bör!
Älska honom i hvad skönt du skådar,
prisa honom i hvad godt du gör!
Se, af palmer binds den segerkrona,
som dig väntar efter stridens larm;
Jord och himmel engång dig försona,
och du sjunker till Försonarns barm.
Hg
«Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta
jorden.”—Math. 5:5.
«£Den, som upphöjer sig, han skall varda för-
nedrad, och den sig förnedrar, han skall varda
upphöjd. ”—Luc. 14:11.
Man talar i våra dagar mycket om praktisk
kristendom. Dermed förstås en kristendom, som
griper in i det dagliga lifvets förhållanden och
omskapar det, till dess att den jordiska umgän-
gelsen blir en aningsfull förebild af paradisets
lycka och fröjd. Hvem vill icke hafva en sådan
religion? Våra textord gifva oss en vink, eller
rättare en hel serie af vinkar, om huru vi skola
erna en sådan lycka... De säga oss, att detrar
möjligt att vara lycklig redan på jorden, att redan
här, i vårt förhållande till den yttre verlden, kän-
na förmånen af att vara Guds barn.
Att vara saktmodig är icke att vara så liten, så
utan sjelfkänsla, att man icke kan blifva ond eller
känna sig förolämpad. Det är icke att frånsäga
sig sina fri- och rättigheter och försaka alla för-
måner som menniska och kristen. Saktmod är
icke feghet. Det är någonting helt annat.
Saktmod är
motsatsen till häftig vrede.
O, hemska vrede, som upplossar på en sekund
och ställer till de svåraste brandskador i hjerta
och samvete. Den saktmodige blir ej lätt utsatt
för sådana olyckor. Saktmodet är motsatsen till
hat och afund. Den, som hatar, är häftig och
orolig. En inre brand störer sinnets jämnvigt.
Den, som afundas, lider af dålig andlig matsmält-
nng och är derför alltid vid dåligt humör. Hårda,
kärlekslösa ord undfalla honom. Sneda blickar
komma från hans ögon. Hans hela varelse är
frånstötande. Han är retlig och opålitlig. Den,
som
ej glädes öfver nästans lycka,
är ingen lycka värd sjelf. Saktmvdet är motsat-
sen till hämd. Den, som vill hämnas, lider af
andlig hjernfeber och ser spöken på ljusa dagen.
Han yrar, och i yrseln begår han mycket, som är
både dåraktigt och elakt. All hämd är okristlig,
utom den, som samlar kärlekens glödande kol på
ovännens hufvud. Det är den saktmodiges hämd,
och den lyckas alltid på det förträffligaste.
Den saktmodige lemnar sig stilla i Guds hand,
förtror sig åt hans ord och äfven åt hans tuktan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
