Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
störande, förhärjande synes hon ju vara. Men
ej alltid (är hon det. "Elafven Lfejomarktönare
himladrottningen, solen, understundom kastar
åskmolnens och stormens mörka dok öfver sig
och gråter strida tårar, men hela jorden bur upp-
friskad och fruktbärande derigenom. Så med
vår sorg. Först derigenom blifva ofta vårt verk-
samhetsfält och vi sjelfva rätt uppfriskade och
fruktbärande. Härom sjunger en skald följande
sköna stycke:
Aldrig under glädjens jubel
Har min diktnings morgon grytt,
Aldrig våren jag besjungit,
Förr’n dess ljufva fägring flytt,
Diktens röst af lifvets höghet
Blef till blygsam tystnad bytt;
Först när jag en lycka mistat,
Vaknar hon i sång på nytt.
Först i gråa vinterdagar
Vårens glans och blomsterskrud
För mitt sinne fram jag manar
Uti trånadsfulla ljud;
Först i lifvets dystra stunder,
När jag möts af sorgens bud,
Svingar sig på sångens vingar
Qvalda hjertat upp till Gud.
Så i stormig Majnatt sjunger
Näktergal’n med ökad glöd;
Först när so en sjunkit, höjes
Månens skifva purpurröd;
Först när strängen börjat darra,
Tonen skönt från honom ljöd;
Perlor högt på stranden vräktes,
När af oro hafvet sjöd.
Först på logen tröskadt kornet
Guldgult fram ur axet far;
Först i pressen trampad flödar
Drufvans purpurkälla klar;
Och sin plats den ljufva rosen
Tätt vid hvassa törnet har;
Hästen utaf sporrar stungen,
Kungligt språng från marken tar.
Ja, i sorgens sköte mognar,
Först vår rätta fröjd och tröst;
Höga himlatankar födas
Ofta i ett plågadt bröst;
Klarast lysa himlens stjernor
Till oss i den mörka höst;
Milda nådebud från Herren
Taga ofta sorgens röst.
VID HEMMETS HÄRD.
Ja, när sorgen svartklädd kommer,
Klagar du i himmelshöjd;
Dröjer hon, igenom floret
Snart dess englablick blir röjd;
När hon går, som gäst hon lemnar
Qvar en skänk, och glad och nöjd
Ropar du med tacksamt hjerta:
Se, min smärta blef min fröjd!
Så välkomna sorgestunder,
Herrens helga pröfningstid!
Hell dig, kärlek som mig tuktat
Uti jordelifvets strid!
Under korsets tyngd, o hjerta,
Böj dig tyst och tåligt lid!
För hvar pröfvad själ ur korset,
Skina skall en himmelsk frid.
Den sista versen talar särskildt om en annan
slags sorg och pröfning, som vi längre fram få till-
fälle att omtala. Men huru sant skildrar ej skal-
den sorgens nytta. Bibeln säger, att bättredar
sörja än le, och det är sant. Sorgen sansar oss;
glädjen berusar. Sorgetårarne äro ofta fruktbart
utsäde. Härvid blir dock af vigt att förstå både
den inre orsaken till all sorg såväl som ock orsa-
ken till dess nytta. — Det var en tid, när sorgen
ej såsom menniskors erfarenhet fans till. Men
denna tid blef af kort varaktighet. Glädjeblom-
stren torkade snart bort, och det var syndernas
brännande ökenvind som verkade ödeläggelsen.
Synden är alltid i yttersta hand sorgernas orsak.
Ej alltid erkännes detta, men förhållandet sjelft
står lika fullt qvar. Vore synden borta, så vore
sorgen ock borta, men så länge synden finnes, så
länge skall ock sorgen finnas. Å andra sidan är
det sorgen, som mången gång gör oss medvetna
om synden.
tig mission, ty syndakännedom ligger till grund
eller är rättare en nödvändig förutsättning för
både sjelfkännedom, verldskännedom och Guds-
kännedom. Den sorg åter, som synden väcker,
ty der synden blir känd, der blir det sorg, kallar
bibeln en sorg efter Guds sinne, och dess välsig-
nelserika följder omtalas, då det heter, att hon
blir till sinnesändring och till salighet. Först när
denna sorg blir det öfvervägande elementet äfven
i den senare rent naturliga sorgen, är det som
sorgen kan utöfva sitt mest välsignelserika infly-
tande. Sorgen öfver synden är den tyngsta af
alla sorger. Ingen jordisk hugsvalelse förmår häf-
I så fall har sorgen fullgjort en vig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
