- Project Runeberg -  Vid hemmets härd /
221

(1890) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SORGEN. 221

va den. Ingen jordisk vän förmår lindra den
smärtan. Får denna sorg fortfara utan den rätta
trösten, så slutar den i förtviflan. Men det fin-
nes eft botemedel, en läskedryck, och det bote-
medlet är bepröfvadt, den drycken är lefvan-
de vatten för en törstande själ. Vi befinna oss
ju uti en kyrka. En kyrka är himmelens förgård.
iHlörutvet jag det? Jo, hon är ju Herrens hus;
och Herren sjelf bor der. Kyrkorna böra derför
vara rätta fridsboningar, och de äro det, der de
förtjena sitt namn. Der ljuder det himmelska
evangelium, förlåtelsens och försoningens glada
budskap, och den sorgsne, den betryckte, får höra,
får tro, får taga emot och lägga sin börda neder
och glad återvända. Många af eder veta det af
egen erfarenhet. Ett sådant tempel har Gud lå-
titeder bygga. I hafven byggt Herranom ett
skönt hus och dermed hafven ock I en skön frids-
hydda. I-hafven låtit murarne resa sig mot höj-
den,och det sköna hvita hvalfvet påminner om de
höghvälfda himlasalarne i det nya Jerusalem,
Derutinnan hafven I gjort rätt, men jag prisar
eder ej så mycket derför. Jag vill hellre tyst glä-
dja mig deråt. Lagen nu blott så, att i dessa
hvalf tröstens och hugsvalelsens ord alltid må
genljuda för sorgsna och elända menniskobarn.
Kåten edert tempel vara för eder hvad det vill
vara, en fridsboning. Söken ej friden på andra
ställen. I templet blir Herren Gud, der är nåda-
stolen upprest. Der är himmelens port. Låtom
oss älska en så skön plats. Men skola vi kunna
göra det, så är det nödigt, att trons heliga lära
brinner på våra hjertealtaren. Låtom oss bedja

derom! Och sedan, när den bleka sorgen, när
motgångens stormar och svåra syndafloder stan-
ga oss ute från glädjen, då vilja vi komma dit
hungrande och törstande och vi skola i sanning
och i öfverflöd blifva mättade. Då vilja vi om-
tala vår sorg, och hon skall lättas, vår ängslan,
och hon skall försvinna. En sådan tillflyktsort
hafva vi i Guds hus. Skulle vi ej då med glädje
uppoffra för detsamma 2 Jovi borde det. En
sådan kärlek har himlafadern bevisat oss. Äro
vi ej skyldige honom tack? Förvisso. Låtom
oss då just med tanken på de många sorgerna i
verlden, tacka honom för hans himmelska frid.
Låtom oss med tanken på Herrans helga gårdar
och skatterna der, 1 stilla längtan efter något än-
nu bättre instämma med sångaren:

I hjertat då sig sänker

En längtan efter frid,
Som ingen Sabbat skänker
I jordelifvets strid.

En längtan från all möda
Bort till en salig kust,

Der glädjens drufvor glöda
Med mild förädlad must.

Ett land der smärtan söfves,
Och evig sällhet rår,

Och ingen sol behöfves

Att skänka ljus och vår.

En dag som ej skall sluta
För dem på Herren tro; —
O, Gud, när får jag njuta
En evig sabbatsro?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:50:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidhemhard/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free