Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kostbara kostymer.
UNGDOMSEILEVET.
glans. Jag beundrar de sköna väggmålningarna
och njuter af den tilltalande musiken. Här ses
församlade dagens firade skönheter och deras
företrädare samt en mängd ungherrar och äfven
gamla. De äro alla utstyrda i högtidsskrud.
Man har täflat med hvarandra i fin smak och
Rummet doftar af de mest
välluktande parfymer. Jag är färdig att berusas.
Och huru glada alla synas vara! Intet mulet an-
sigte, intet hängande hutvud! Blott glädje och
njutning! Och snart flyger sällskapet med lätta
och behagliga rörelser 1 bestämda kretslopp kring
salen, beledsagade af den lifliga musiken. Man
uppeldas, man njuter, man är hänförd. Men
timmarne ila, den gråa morgonstunden kommer,
och man måste skiljas. Det var ju en glad tafla!
Men hafven I skådat dess bakgrund? Hafven I
sett de hem, som de glade kommo från och till
hvilka de återvända? Förstoden I den lifstäran-
de sjukdom, som jagade rodnaden så högt på
skönhetens kind? Sågen I huru oskuldens lilja
obarmhertigt förqväfdes 1 qvalmet och värmen?
Tänkten I på den inre stilla röstens anklagelser?
Hvar var glädjen den följande dagen?
det.
stan, som allt jemt ville hafva mer och ändå al-
drig fick nog? Det var ju en glad
tafla, men sägen mig, hvem lemnade det glada
sällskapet för att gå till sin bönevrå; hvem kom
med renare och ädlare känslor i sitt bröst? Jag
I veten
Hvarifrån kom den osläckliga njutningslu-
I veten det.
lemnar nu taflan till edert eget omdöme. I kän-
nen den väl. Betrakten den noga och fällen
eder dom.
Men ännu nödgas vi se en den mörkaste tafla.
Den är målad med satan sjelf såsom mästare,
och penseln är doppad i eldvattnet. Hon är en
brokig tafla. På den ser jag bilden af personer
af båda könen och från alla samhällsklasser. Jag
ser också till min stora förskräckelse mången
svensk amerikansk yngling der. Låtom oss gå
taflan närmare! Jag ser ett hus med ett fradgan-
de bierglas såsom skylt. En beständig ström af
menniskor går in och ut. Jag märker, att de
som gå in likna vanligt folk, men de som komma
ut gå med vacklande steg och hängande hufvu-
det. En del komma ut med vilda blickar och
kämpa i luften med sina seniga armar mot him-
mel och jord. Här ses en råka i slagsmål med
263
en annan. Polisen kommer och för dem båda till
fängelset. Der kommer en gråtande moder, som
frågar efter sin son. Här en sörjande maka som
söker sin försupne man. Ack denna moder och
denna maka komma mitt hjerta att klappa af
medlidande! De se så bleka och tärda ut. Krop-
pen är böjd under ständiga bekymmer. Och lik-
väl i denna tärda gestalt, i dessa förgråtna ögon
ser man spår af helsa, skönhet och forna bättre
dagar. Men jag följer med honom in. En be-
synnerlig syn möter min blick. Jag studsar nä-
stan tillbaka. Hvarför skall jag dock längre söka
förgylla en £rog? Hvad är då en krog? En krog
är porten till helvetet, der en grinande dödskalle
och en hemsk uggla sitta öfver dörrposten. En
krögare har” druckit duskål med satan och har
Det är
underligt, att icke den allsmäktiges vrede uttöm-
mer sig öfver sådana ställen redan i tiden. Jor-
den sjelf borde remna och låta både krog och krö-
gare komma till den plats, der det finnes värme
sjelfva Beelzebub till sin nära slägtinge.
nog att smälta äfven bränvinsförsäljarens sten-
hårda hjerta. Veten I hvarifrån våra mördare
och tjufvar komma? De komma från krogen.
Veten I hvar lagstiftaren och domaren förlora bå-
Veten
I hvar de förlorade sönerna i trasiga kläder vakta
svinen?
de heder och sans? Det är på krogen.
Det är i krogen. Der ser jag arbeta-
ren uppoffra de styfrar, han bordt köpa bröd för åt
sina hungriga barn. Der ser jag den rike i vildt
slöseri bortkasta sina skatter. Der ser jag krö-
garen samla åt sig och sina barn en rikedom som
är blodsvärde. Du krögare, ve dig och tusende
gånger ve dig, när allt oskyldigt blod skall kräf-
vas ur dina händer. När alla offer, dem du fört
till grafven, skola ropa förbannelse öfver dig.
När enkornas och de faderlösas tårar blifvit räk-
nade i Guds lägel, och den nitälskandes vredes
skålar skola tömmas öfver ditt hufvud. Då skall
du få ditt eldvatten tillbaka med hög ränta. Men
nu står den vänlige krögaren bakom disken och
utdelar artigt helvetesgiftet. En krog är ett stort
slagteri. Der dödas kroppen och mördas själen
för evigt. Der offras den husliga lyckan och den
inbördes kärleken på bränvinets högaltare. Der
ger mången yngling dödsstöten åt sin framgång i
tiden och sin salighet i evigheten. Har jag fram-
stält taflan i för mörk dager? Nej! Hon är än-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
