Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VZAMOR IOC NO VAMNMOR:
sjelfva gerningen. Det är alls icke karlavulet
att kunna tala groft och svärja duktigt. Det till-
hör cowboys 1 Texas, men icke hygglige unge
män i ett civiliseradt samhälle. En ung man
må tidigt vänja sig till tacksamhet och vänlig
uppmärksamhet emot alla, hvilket är en skön
vana. Hafven I sett, huru en stackars uppblåst
snobb tror hela verlden vara gjord blott för hans
räkning? Detär en särskild nåd om han, den
fine gentlemannen, bevärdigar en gammal be-
kant från hemmet med en liten nick. Jag har
sett välklädda herrar och t. o. m. prestmän samt
frodiga brukspatroner behålla sin plats i en spår-
vagn och låta fruntimmer stå. Jag har sett sam-
ma syn i kyrkan, och jag har vid båda tillfällena
vetat, att det icke var gentlemän jag gaf akt på.
Jag har sett personer komma in i ett rum bland
flere personer, och der på det oförsyntaste sätt
spotta på golfmattan, äfven när spottlådan stått
tätt bredvid. Jag har sett herrar, som synbar-
ligen begagna sina galoscher, för att med dem de-
sto säkrare föra smutsen med sig in på det nysku-
rade golfvet. Jag har sett rökpatroner blossa på
med 100 grader tryck i ett sällskap, der fruntim-
ren icke ens blefvo tillfrågade, om de önskade ett
dylikt rökverk. Är icke ändå tobaksbruket en
riktigt barnslig och ful ovana? Jag är glad öfver
vissheten om, att allt flera unga män börja tänka
så. De unga damerna borde tänkt så för länge
sedan. En genomrökt fläskskinka till kavaljer
hör väl icke till idealerna åtminstone. Än brän-
vinet då? Ja, bränvin och starka drycker i all-
mänhet äro en säker och viss förbannelse öfver
deras förbrukare. En liten gosse skref en gång
i skolan en uppsats öfver knappnålen.
Han slutade sin filosofiska tankegång med föl-
jande djupsinniga anförande: och slutligen har
knappnålen räddat många menniskors lif. Lä-
raren blef något förvånad öfver detta förnumstiga
påstående, och frågade pilten om dess grund. -
Jo”, sade han, "genom att icke svälja dem”.
Så med de starka dryckerna. Mången har räd-
dat sitt lif genom att icke svälja dem. Måttlig-
hetssupandet är isynnerhet ett förfärligt ondt.
Låt hvarje ung man komma ihåg det, låt honom
minnas, att hvarje försupet vrak till en menniska,
har börjat som en måttlighetssupare. Låt hvar-
je ung qvinna komma ihåg, att hon lika gerna
kan fostra en huggorm i sin barm, utan att taga
275
skada, som att hålla sällskap med och älska en
ung man, som brukar starka drycker, ’utan att
blifva olycklig. Men vi veko af från ämnet. Jag
har sett unga män vid offentliga möten och före-
visningar, högljudt skratta, stampa i golfvet, som
om de vore på en tröskloge, och prata och fnittra,
så att de skulle fått den värsta sqvallerkäring att
rodna öfver så farliga rivaler. Jag har sett unga
män i kyrkan under predikan sitta och hviska och
se bort åt de unga damernas plats, ängsliga öfver,
att predikan, som blott varat några minuter, icke
fedan ar. slut. Jag har sett decta och mycket
mer, och jag har vetat, att jag icke då sett gentle-
män och deras vanor, utan motsatsen.
De unga qvinnorna må komma ihåg, att det
är särskildt af dem man både väntar, och har skäl
att vänta goda seder.
och döttrarna äro, sådana blifva hemmen, aet ät
en gammal god regel. Intet älskligare eller älsk-
värdare finnes på jorden än en dygdig qvinna.
Derför må våra jungfrur också komma ihåg, att
en sann qvinlighet anstår dem väl. Vår tid syf-
tar på att göra mannen till qvinna och qvinnan
till man, eller kanske rättare, båda till intetdera.
Låt de unga qvinnorna öfva sig i blygsamhet och
tukt. Låt dem förakta hvad många tro vara
fint, nemligen ett konstladt och tillgjordt sätt, ett
tvunget och artificielt finhetsmakeri, som kläder
alla illa och bedrager ingen utom dess egare.
Naturlighet och rättframhet, parade med den
äkta qvinliga tillbakadragenhet, som är sjelfva
motsatsen till den amerikanska ’’leap year” fram-
fusigheten, se der egenskaper, som pryda de un-
ga qvinnorna bättre än alla påhängda klenoder.
En fin och dyrbar drägt gör ingen till en bildad
och ädel qvinna, lika visst som det är, att ingen
ädel och väl uppfostrad jungfru kan eller får vara
snuskigt eller slarfvigt klädd. Ren, snygg och
nätt kan och bör hvem som helst vara, utom un-
der det gröfsta dagliga arbetet i köket och tvätt-
rummet. Den svenska seden, att qvinnan skall
vara ladugårdsdräng, är lyckligtvis föråldrad i
Amerika. En annan gammal sed är, sorgligt
nog icke ännu bortlagd, den nemligen att qvin-
nans tunga i många hem är lika flitig och snabb,
lika omöjlig att trötta, som ladugårdens väder-
qvarn. Hvarför söka icke dessa perpetuum mo-
bile-fantaster att få fatt i en äkta sqvallerkäring
och hyra henne för lifstiden, så vore ju proble-
Sådana som mödrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
