Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEHÖFVAS VÄRA ETC. "303
het och tålamod, nöjd med litet af allt utom af
kärlek, är den nordiska qvinnan — vår maka, vår
syster, vår dotter, vårt hems drottning, vårt hjer-
tas herrskarinna, vår goda engel under jordelifvets
pilgrimståg; ej vår slaf, vår tjenare, utan vår jem-
like, vår medhjelparinna. Höj dig af ädel stolt-
het du barm hos svenske män vid tanken på den
nordiska qvinnan! Och dock har det funnits för-
äldrar bland oss som varit måna om, att deras sö-
ner skulle få gå 1 skola, men döttrarna, hvarför
skulle de gå i skola? När de få egna hem, hvad
hafva de då för nytta af sin skolbildning? Vi taga
den invändningen mycket lugnt, ty dels veta vi
hvarifrån den kommer, dels veta vi, att månget
flickseminarium har fostrat qvinnor, som äro lämp-
liga till allt annat än husmödrar. Hemmet är
qvinnans högsta och mest upphöjda sfer. Hon
må dock ega tillträde till andra verksamhetsfält,
hvilka som helst, endast hon aldrig glömmer den
sfer, der hon är sjelfskrifven drottning och herr-
skarinna. Inom vår synod är utvecklingen här-
vidlag på ett förträffligt spår. Man sade för några
år sedan, att samuppfostran skulle misslyckas.
Spådomen saknade grund och dess ofrivilligt fal-
ske profeter äro nu omvända till sanningen. När
Gud låter gossar och flickor finnas i samma hem,
vid samma bord, 1 samma familj, så må skolan
icke förstöra deras framtid genom att gifva en
konstlad anstrykning åt karaktären, genom att
allt för strängt och godtyckligt skilja de unga åt.
Och nu sedan alla konferensskolorna öp pnat sina
dörrar för qvinnan, har ock vår vörda de moder
vid Mississippis strand gjort detsamma. Qvinnan
inom Augustana-synoden har vun nit fullständigt
erkännande, fastän det ännu anses som en farlig
villfarelse, att hon skulle ega rösträtt i församlin-
gar, hvilka hon nästan ensamt underhåller och
Eöer.
Augustana synodens framtida skol- och läro-
verksorganisation kommer att se ut ungefär så
här: församlingsskolor med deras medhjelpare,
söndagsskolor, ett och två klassiga läroverk i våra
Större nybyggen och städer, ett college i hvarje
konferens och ett gemensamt teologiskt semina-
fium. Hvilketdera af våra colleges, först får uni-
versitetsproportioner, kan säkerligen ännu ingen
ens aningsvis säga. Will Minnesota-konferensen,
så är den kraftfullast af alla, en storslagen och
framtidsrik konferens utöfver alla sina syskon.
Augustanasynoden har genom sin skol-verk-
samhet ställt hela det svensk-amerikanska folket
i tacksamhetsskuld till sig. Historien skall vittna,
att den har varit medlet att bevara luthersk tro,
svensk heder och svenskt tungomål på Amerikas
mark. Heder åt ett sådant samfund, heder åt ett
samfund som ständigt, i godt rykte och i ondt ryk-
te, har verkat för svenska folkets andliga lyftning
och timliga välfärd! Må framtiden bevittna för-
nyadt missionsnit, varmare hänförelse, större kär-
lek och uppoffring för skolornas utveckling och
bestånd. Sedan vårt fattiga folk, som med ’’tom-
ma händer men ej med tomma hjertan” kommo
till detta land, nu i allmänhet är välbergadt, bör
det kunna göra än större verk under kommande
dagar än hittills. O, fäder och bröder, älsken
barnen och ungdomen, framtiden är deras mera
än vår! Ej för tungt må det arbete anses, ej för
stor eller för ofta upprepad den möda och upp-
offring, som åsyftar det uppväxande slägtets
qvarbehållande vid kristlig tro och Guds ord till
välfärd och lycka för såväl stat som kyrka. Jag
lyckönskar oss i dag, landsmän och trossyskon,
derför att denna republik i folket från högan nord
erhållit så värdefulla medborgare. Fria från an-
arkistiska och nihilistiska villfarelser, fria från det
missnöje som blir frukt af tusenårigt tyranni, med
tron på Gud och det godas slutliga seger, blifva
vi utan ansträngning lätt införlifvade med detta
lands fri- och rättigheter och utgöra derigenom
en del af den sansade, välfrejdade center, som ut-
gör en borgen för republikens framtid. Må vi då
vara våra anor, vår historia, trogna, så att det
svenska namnet, det lutherska namnet städse må
vara aktadt och äradt, hvarhelst Guds ord och
vårt lands höga frihetsarf ännu äro i helg.
Öfver våra landsmän och trossyskon i Ameri-
kas Sverige, den underbart sköna och lefnadsfri-
ska staten Minnesota, öfver Gustavus Adolphus
College, en älskling bland sina syskon, sina för-
äldrars skötebarn, uttala vi med glädje våra var-
maste och uppriktigaste välönskningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
