Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
borde det vara med oss svensk-amerikaner. Det
rinner ett godt blod i våra ådror. Det är i san-
ning innehållsrika runor våra förfäder hafva ristat
på verldshäfdens blad. Skola vi i Amerika van-
slägtas? Skall den goda racen, ursäkta uttryc-
ket, församrasn Nej urdettanlandöharinord
mannasonen ett tillfälle, så stort som han aldrig
förr egt, att visa, till hvad han duger, hvad han
kan "åstadkomma. — Gatve Gud artidensbasta:
den innehållsrikaste delen af svenskens historia
ännu vore oskrifven och att i detta fria, härliga
framtidsland en betydande del deraf skulle för-
fattas. Skall detta ske, så måste skolskulderna
betalas ju förr desto hellre, då måste våra kristna
skolor erhålla mycken uppmuntran och hjelp och
får manga clever NMimåkspjenmmalkemomnumn
mycket som helst, ordspråket: "Kunskap är
makt,” erhåller dock en daglig praktisk fullbor-
dan. Skola vi svensk-amerikaner kunna intaga
och förvara vår plats såsom hvar sextionde man,
måste vi utan alla om och men gifva våra barn
och vår ungdom en icke blott i allmänhet god,
utan ock kunskapsrik uppfostran.
Kärntrupperna bland svensk-amerikanerna är
landtbefvlkningen, våra farmare. : Från dem er-
hålla också våra skolor sina flesta och som regel
sina bästa elever. De taga också! helst emot
farmarbarn, emedan dessa vanligtvis äro mest
oförderfvade. Det är ett anmärkningsvärdt fakt-
um, att i detta land, der den personliga förtjen-
sten ändå icke betyder så litet, en så liten procent
af de offentliga och framstående männen här-
stammar från de stora städerna. Från lands-
bygden, byarne och småstäderna hafva de kom-
mit, detta lands ledande personligheter. Detta
är ej heller så underligt. I de stora städerna
omgifvas barnen af störande element ända från
sin spädaste ålder. Hvarken kropp eller själ får
ostördt blifva stark. Allting är artificielt, hvilket
tyvärr ofta är liktydigt med onaturligt. I lands-
orten är det annorlunda. Här hindras hvarken
kropp eller själ att få den rätta spänstigheten,
kraften. Naturen omgifver det uppväxande bar-
net från alla sidor. Intet artificielt lif krymper
dess kraft eller förstör dess urskiljning och om-
dömesförmåga. Ett sådant barn kan hafva nytta
af sin skolgång.
Många farmare äro rädda för mycken skolgång
i fråga om sina barns uppfostran. Detta gäller i
VID HEMMETS HÄRD.
synnerhet de högre skolorna. En och annan re-
sonerar så här: jag kunde ingenting, kunde hvar-
ken räkna eller skrifva, och det gick bra ändå,
mina barn behöfva ej veta mer än jag. Det var
icke denna klass vi syftade på, ty vi hafva icke
utrymme för att behandla en sådan logik i denna
artikel. Men de vi mena, äro rädda för för myc-
ken skolgång, emedan de tro, att deras barn der-
igenom skola förlora arbetslusten och blifva lät-
tingar och odågor. Detta är en kraftig invänd-
ning. Hon göres i följd af den talrika legion af
svenska lösdrifvare och skojare, som oaktadt sin
hvita mössa, sina goda kunskaper och stiliga glas-
ögon voro samhällets olycksbarn, understundom
med, understundom mot sin vilja. Med Sveriges
talrika elementarläroverk, ensidiga förståndsut-
bildning och dåraktiga åsigter om kroppsarbetets
och handtverkens värde är det icke underligt, att
en så stor procent af studenterna hamnar i— fän-
gelserna. En olyckligare menniska än en stac-
kars student utan sysselsättning kan man icke
tänka sig, och den praktiskt kloke farmaren har
alldeles rätt, då kan icke vill, att hans barn skola
uppfostras till att blifva sådana stackare. Orsa-
kerna till detta sorgliga missförhållande, som är
påpekadt, äro olika och mångahanda. En af dem
är, att ’""herre-ståndet” är öfverbefolkadt både i
Sverige och här. Ungefär det samma gäller åt-
minstone i Sverige om de lärda professionerna.
Trängseln är stor, och då tager endast den starke
ut sin rätt, den svage förtrampas, och det beror
på en naturlag, som ingen af oss kan ändra. Men
andra orsaker ligga djupare. Sjelfva skolplanen
vällar en stor del af eländet. Oss synes det, som
om elementarläroverken lade mera an på kun-
skap, insigt och mognad deruti än på uppfostran,
karaktärsbildning (i ordets egentliga mening) och
hjertats rätta lyftning. De fleste studenterinen
kristen stats kristna skolor äro derför antingen
liknöjde för eller fiendtlige mot den sanna kristen-
domen, och det samma torde vara sant om lä-
rarne Hvad hjelper Homeros eller Darwin, när
det blir fråga om att personligt hvar för sig kämpa
lifvets strider för att vinna seger, ej lida nederlag,
en seger, som förutsätter en fast och god karak-
tär mera än något annat. En annan omständig-
het är, att elementarläroverken icke uppfostra för
det praktiska lifvet. Kurserna peka åt ett helt
annat håll. Tonen i hela skollifvet är annorlunda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
