- Project Runeberg -  Vid hemmets härd /
315

(1890) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Borat tr

MINA GLASÖGON. SNS

tjogtal menniskors arbete. Då behöfde man icke
kunna mer än att förmå läsa någorlunda innan-
till, skrifva sitt namn, och gå till herregården och
göra sina dagsverken. Men med intet af allt
detta kunna vz nu vara belåtna. Tidens hjul
Körer på sig. Den somicke ser det, han är icke
blott närsynt utan blind. Det är lika dåraktigt
att behålla en sak endast derför att den är gam-
mal, som det är att förkasta den endast emedan
han är ny.

De som alltjemt lasta det nya eller klandra det
gamla äro alltså lika kortsynta. Vårt folk är
dock mera böjdt för det förra, och det derför att
de gamle svenskarne äro främlingar i Amerika.
fölsom äro födde och fostrade i detta unga;
friska, framtidsrika Amerika, äro det ej. Viäro
vant hemlaad, vårt eget land. Vårt Hjerta
sväller af ädel stolthet vid tanken på vårt lands,
Amerikas, resurser, hastiga tillväxt och utveck-
ling och omätligt sköna framtid. Men om vi
förakta det gamla för det, så äro vi kortsynta.
Inga lysmaskar må förvilla oss. Intet hus står
utan grundval. Detta storartade århundrade
vore otänkbart, omöjligt, om icke de andra före-
gående lagt grunden till det hus, som vi få bo
uti. Hvarifrån hafva vi svensk-amerikaner fått
våra bästa egenskaper till kropp och själ, om icke
från våra förfäder i nordanland. Så vilja vi akta
oss både för den svenska Tummeliten-opposi-
tionslusten och den amerikanska fire-fly-högfär-
den. Bort med de kortsynta glasögonen. Men
de voro ju grundlighetens emblem? Ja, så säges
det. Men hören, hvem kan väl sy alla sömmar
med hand, sedan symaskinerna äro så billiga.
Antag, att handsömnaden är bättre: kan man
derför tro, att den skall någonsin mera täfla med
maskinerna? Antag, att det vore bättre, hvilket
vi våga anse som en öppen fråga, antag, antag,
att förra århundradens sena och tröga grundlig-
het vore att föredraga: kan någon klok och för-
ståndig menniska ändå tro, att tiden skall växa
baklänges. Tag bort tummen, gode herrar, och
se saken sådan den är. Framåt går tiden med
fart; den, som ej följer med, blir lemnad efter
för alltid. Vår tid kan ej tåla, att det opraktiska
1 sak eller metod får pråla med sina från förfä-
derna ärfda ordnar och guldmedaljer. Thors
åskviggar, Zeus ljungeldar, Czsars svärd och
Neros grymhet skrämma ej en tid, som fattat

,

ångans, elektricitetens och magnetismens verlds-
kraft och verldsspråk. Men lysmasken är lika
farlig. "Denna tid ar stolt. Han har;mera: skal
dertill än någon föregående tidsålder, derför är
högmodet desto farligare och mera förföriskt.
Skeptikern med sina kortsynta glasögon, är belå-
ten med lysmaskarnes lustiga ljusflygt. Han
har glömt sol, måne och stjernor. De oerhörda
framsteg som vetenskapen, särskildt naturveten-
skapen gjort, ser han på nära håll, men icke i
stort. Han märker ej den hand, som ger ångan
dess kraft, blixten dess hastighet, magnetismen
dess oändliga sympati, och åt menniskosjälen
dess underbara, andliga och himmelska egenska-
per. När då kortsynta och inskränkta personer,
utan det ömma hjertat och kärlekens värme 1 sjä-
len, . fördöma allt, som icke passar för dem, så
drifvas menniskor alltmera i sär, som skulle kun-
na räcka hvarandra handen, om Gud i himmelen
å ömse sidor finge råda i stället för de kortsynta
glasögonen.

Min förträfflige vän, som egde dessa glasögon,
blef ond, när jag lemnade dem tillbaka och om-
talade de äfventyr, i hvilka jag genom dem rå-
kat. Han rynkade ögonbrynen, såg farlig ut och
sade: ungdom och visdom följas icke åt, och så
vände han mig ryggen. Jag gick hem utan. glas-
ögon, och fann vid eftertanke, att hvad han denna
gång sade, tål att tänka på.

Ungdomen är ofta kortsynt. Ingen kan neka
det. Men de unge glömma dock sjelfve denna
sanning alltför lätt. I ungdomen är känslan
herrskarinna, förstånd och omdöme komma se-
nare. Icke tänker ungdomen, som lemnar kyrka
och församling, att den en gång skall dö och då
mer än väl behöfva all den tröst, som Guds ord
och evangelium hafva att erbjuda.
de unga ihåg, att lifvets strider och lifvets allvar
kräfva en karaktär så rast, så helgjuten, som en-
dast en sann gudsfruktan kan göra den. Det är
de kortsynta glasögonens fel igen. Man frossar
af stundens lefnadslust och glädje, utan att der-
inne ega något framtidskapital, och derför spelar
man snart bankrutt. Ynglingen, som tänder sin
första cigarr och blir sjuk deraf, borde väl tänka
på nikotingiftets ruskighet, men han gör det icke,
och derför håller han på med sin dåliga vana.
Hvem har någonsin tänkt sig en af de heliga
englar med en blossande havana, en snusuppfyld

Icke komma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:50:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidhemhard/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free