Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IJZ VAD TI MMDNIE TOS KARI
ställen. Vi få icke tro, att vårt arbete är slut nu.
Den trogne arbetaren måste hålla på till qvällen.
Gå icke hem och tänk: nu har jag köpt lotter, nu
är skolans framtid betryggad, nu har jag gjort
hvad jag kunnat. Ett sådant vore redan början
till en sjukdom, som snart skulle medföra menliga
följder.
Herren välsigne vårt kristna folk. En dag skola
alla kyrkogårdar flyttas och inga sådana hus som
detta mer behöfvas. Då få vi vara med om en
större invigningsfest än den vi i dag fira på Kan-
sas bördiga slätter och under dess klara, leende
sommarhimmel. Det blir i det bättre landet der-
ofvan. Då är arbetet slut och hvilan inne, den
eviga hvilan. Då vinner utvecklingens lag sin
högsta fullbordan.
KANERASTN
vid invigningen af
Bethany College 5 Normal stöta,
Lindsborg, Kansas.
Komponerad af IVAR HEDENBLAD,
Upsala, Sverige, 1886.
INEORTEREKTO
Stilla drömmer vida öknen,
Drömmer utan minne, utan hopp,
Sakta skingras morgontöcknen,
Solen rinner öfver gräshaf opp.
Prärien täljer oss sin saga,
Bufflar beta, vildar jaga;
Något annat lif ej röres här,
Tyst och öde steppens yta är.
Men kring vida ökenslätten
Slår en bölja af kulturens flod;
Sträfsam hand med framgång sätter
Plog i mark till ödesmål för god,
Snart på vesterns fält, de unga,
Börja gyllne skördar gunga;
Ur den jord, som låg för odling stängd,
Framtidslöften spira upp i mängd.
Nu vi höra hjerteslagen
Af ett nytt, ett förr ej anadt lif.
Unga krafter trädt i dagen
På en gång vid allmaktsordet: ’<blif!”
Ty den store skaparanden
Sväfvat fram utöfver landen,
Och hvarhelst hans höga bana går,
Växa nya verldar i hans spår.
N:o 2. — Solo med recitativ.
Du unga folk, om du vill värdigt blifva
Det höga mål, som är åt dig bestämdt,
Så må du Gud allena äran gifva
Och tro och sanning på din fana skrifva;
I dygd och kärlek växa till alltjämt.
Så öppna dina portar, nu, de vida.
Du bildningstempel, som här färdigt står!
Se, upp mot dina höga salar skrida
Med eldad håg och sida invid sida
De unga slägten, folkets framtidsvår.
Du, som har brutit slafveriets boja
Och bannlyst fåfäng flärd och sinnets rus,
Ej likt de hopär, som på torgen stoja,
Du sprida vill inom palats och koja
En stråle af dét sanna lifvets ljus.
N:o3. Kör med solo.
Till älskadt land i höga norden
Vår tanke sträcker ut sin färd,
Den flyger till det hemmets härd,
Som är ett dyrbart minne vorden.
Den lotten blef oss dock beskärd
Att ega i vår nya verld
Ännu en bit af fosterjorden.
Från detta rum vi vilja sprida
Vår svenska odling vida ut
Och mot förtryck och mörker strida.
Vårt forna gamla fosterland
Vi flytta så till fjerran strand,
Vårt modersmål, de kära ljud,
Vår tro, vår kärlek och vår Gud.
N:o 4. Soloqvartett och kör.
Välsigna, Herre, folk och land,
Sträck öfver oss din allmakts hand
Och oss din nåd förunna!
Din framgång gif åt allt vårt verk
Och våra svaga krafter stärk
Att vi dig rätt förkunna!
Vår Gud är oss en väldig borg,
Han är vårt vapen trygga:
På honom i all nöd och sorg
Vårt hopp vi vilje bygga.
Mörksens förste stiger ned,
Hotande och vred;
Han rustar sig förvisst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
