- Project Runeberg -  Vid hemmets härd /
362

(1890) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362 VID HEMMETS HÄRD.

slutligen ljödo orden till alla: vårt lif är ödsligt
och olyckligt, det är utan innehåll och mål, tills
vår själ blifvit Jesu brud, men då vore både nu-
tid och framtid betryggade. Sedan hölls en
stunds enskildt samtal på tumannahand med
hvarje barn inför Herrens altare. Pastorn frå-
gade, gladdes och sörjde öfver svaren, förmanade,
bad, rådde, och om ett par timmar skildes man
åt igen. Icke så få i den stora skaran af barn
voro Jesu rätte lärjungar, några stodo qvar i
obrutet dopförbund. Då gladdes lärarens hjerta,
och tacksamma suckar stego upp till Gud.
+
+x +x

På lördags f. m. hölls sista förhöret i föral-

drars och målsmäns närvaro. Svaren ljödo rent

Grästråen nästan blygdes, att de ej väntat några
veckor längre och lärkans drill var förstummad.
Men nu är det Palmsöndag. Morgonsolens strå-
lar komma så varma och milda från öster öfver
läroverkshusen och parkens träd. Sjelfva kyrko-
tornet försöker att se ungt och gladt ut. Luften
är ljuf och sommarlik. Det är vår ute, och i dag
är det vår inne också. Skaran har samlats
prestgården. Pastorn helsar vänligt och allvar-
samt på dem. Sedan träder han 1 spetsen för
de unga. Under tornklockans klangfriska toner
skrider tåget mot templet. De unga gå två och
två. Närmast pastorn komma församlingens
hvitklädda döttrar, sedan gossarne i svarta dräg-
ter. I kyrkodörren brusar orgelns helsning dem
till mötes. Hvilken glädjesyn! De unga på väg

Mr. John Johnson, Mariadahl, Kansas.

och säkert från det första till det sista. På lör-
dags e. m. kläddes kyrkan i högtidsskrud. Bar-
nen och pastorskan hjelptes åt. Åldrige sten-
murar och väderbiten predikstol sågo gladare ut
än annars, ty hvem vill ej fröjdas på barnens
högtidsdag. På qvällen hölls gemensam afton-
bön med barnen, deras föräldrar och vänner.
Man ville i Herrens gårdar bedja om välsignelse
för den stundande högtiden.
+ 0 x

Palmsöndag! Våren hade dröjt. Frusna ilar

från nordan skrämde bort grönska och vårbehag.

till Gud! Och mammas öga fuktas, när hon ser
sin Carl, nyss barn, gå så snällt och vackert med
de öfriga, och pappa ser bara sin Anna, som han
älskar så högt och som i dag är klädd till frälsa-
rens brud.

De sitta på de anvisade platserna. Försam-
lingen sjunger i kapp med orgel och basuna-kör.
Orden höras 1 dag så tydligt:

Jesus är min vän den bäste,
— — Ingen skall mig kunna skilja —
Jag är viss och derpå liter — —

Församlingens mångårige herde står för alta-

ret. I brinnande bön viger han de unga och de-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:50:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidhemhard/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free