Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid kaffekoppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inte tröttna, om man har det som
Johanna? Mannen ser inte en
nykter sol och nu tyckes det som om
pojkarna skulle gå samma väg. Visst
har hon varit en vårdslös hustru,
men nog har hon också fått straff
för det. Nu är hon så utfaren och
slut, att hon inte orkar med
någonting.
RUSTH.-MOR. Ja. ja, nog är hon
väl nu slut. Men nu tänker jag på
en annan sak. Skriften säger, att vi
skola hjälpa våra medmänniskor. Tänk
om ni andra hustrur kunde hjälpa
Johanna.
JOH.-SKAN. Nej, tack, det aktar
man sig nog för; det duger inte
annat än att hålla henne ifrån sig, ty
annars springer hon och lånar hos
en från morgon till kväll.
RUSTH.-MOR. Det är visst
tråkigt det, men när man tänker på
Björkens många små barn, så är det
ändå mera skada på dom än på
några såar och ugnspadar och sådant,
som Johanna brukar springa och
låna.
JOH.-SKAN. Och hvad skulle man
nu just kunna hjälpa?
RUSTH.-MOR. Jag tänker bara
att om Johanna ser, att ni äro
vänliga mot henne och inte draga er
undan henne utan ibland skulle titta in
till henne, och hon emellanåt riktigt
kunde få lätta sitt hjärta och tala
med någon om sina sorger, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
