- Project Runeberg -  Vid Riksgränsen : tillfällighetsspel med sång och dans /
17

(1873) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och Gud signe dig for att da lefver, gamla farmor,
b& att jag fick se dig ännu en g&ng. Jag vågade knappt
tro p& så mycken glädje! (lång omfamning.)

klockaben (till länsman). Jo jo!... nu hör jag
på talet att det är han! Se det yar jag som lärde’n läsa.

länsman. Och skrifva, ja! Det har I ju redan
talt om!

erik. Och Elsa, syster lilla, hyar ä’ hon? (då
Elsa skyndar fram och hastar sig i hans famn.) Är det
du, Elsa? Det var minsann inte “lilla syster“ nu längre!

jan. Nej då! du kommer just lagom te’lyckhelsa
’na på hennes bröllop, son min!

erik. Nej, hvad säger du, far? Och hvar är
svåger min då?

halvar. Jo, her er jeg, du Erik!
erik. En norsk pojke! Hvad ser jag? Är det
inte grannas Halvar? (med ett kraftigt handslag.) Nå
det var ju präktigt! Och se der ä’ ju fader Ole!...
Tack för sist! (pekar på de unga) Det hade I inte gått
in på för sex år sen, Ole!

ole. Nej, det kan nok väre; men ser du Erik,

siden jernbanen kom––––––

erik. Jo jo!... Hvad den kan göra, det ser man
bäst i Amerika, (ser sig omkring.) Men här ä’ ju idel
gamla bekanta! Herre Gud, det är ju som en dröm!
Det är som om jag aldrig varit borta! Se! herr
prosten! —

prosten. Välkommen hem, Erik! Och tacka Gud
för det! Det är inte alla som ä’ så lyckliga!

erik. Nej, herr prost, jag känner det nog! Och
klockarfar, min gamle skolmästare! Länsman, gamla
Kämpe och Nämdemans! (går från den ena tiU den andra
och trycker deras händer; shdligen kommer han till
näm-demansmor som står längst ner på högra sidan med Anna,
räcker henne handen, och får med detsamma se Anna;
med ett utrop af glädje.) Anna! Är det du? (fattar
hennes hand och for henne fram på scenen något!) Har
du inte glömt bort Erik?

anna (sakta). Nej, jag kunde det inte... jag
trodde alltid du skull’ komma hem igen, Erik!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:51:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidriksgr/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free