- Project Runeberg -  Vid Riksgränsen : tillfällighetsspel med sång och dans /
18

(1873) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ebik. Tack for det, min flicka!...

ANNIKA. Nej men hör du, käraste sonson min,
nu får du lof te’ ha något te äte och dricke, och så
får du rakt åf lof te tale om för oss hur du haft det
der borte i Amerika!

ebik. Kära farmor! jag är så glad, så jag känner
hyarken hunger eller törst. Men hvad här är grannt
och klädt, och hvad du har putsat opp stugan, far!
(visar på lägen of ver grinden.) Och hvad är det der?
(User på taflan.) “Brödrafolkens väl“!

jan. Det är vår kungs valspråk, son min!
prosten. Det är hans kröningsdag i dag, och
den fira vi med bröllop mellan en svensk flicka och
en norsk gut! Det passar ju bra det, här vid gränsen ?

erik. Ja, det är sannt!... Jag mins nog när det
kom bud der borta att kung Karl var död... och att
hans bror hade ärft hans krona! Det var både sorg
och glädje på en gång bland svenskarne der ute, för
vi kände godt till dem båda! —

prosten. Så de ha’ inte glömt Sverge der borta

i det rika landet i vester?

erik (med hänförelse). Glömt det? kanske en och
annan! Men aldrig har dess minne stått lifligare för
min sjal, än just der!... (reciterar.)

Jag såg så mycken rikdom der fjerran vester ut
Jag såg så många nya skick och seder,

Men ock så mycket dåligt som jag ej sett förut,

Och hvila fanns der ej för trötta leder!

Der var en ständig äflan allt för det röda gull,

Och dagen var som natten, af feberoro full,

Och menskolifvet hade intet värde!

Och derför växte längtan till hemmets kära jord,
Allt mera stark uti mitt sorgsna sinne;

Jag byter icke vestem emot min gamla nord,

Om rödan gull också ej finns derinne!

Ty gammal tro och heder är mer än guldet värd,
Och deraf såg jag mindre uti den nya verld,

Än hvad jag såg i hemmets enkla dalar!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:51:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vidriksgr/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free