Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppstod en upplysningsfilosofi, som i England resulterade
i empirisk skepticism, i Frankrike i materialism och
sensualism och i Tyskland i en förnuftsöfverskattande
bildningsidealism. I detta senare land var det, som
brytningen med upplysningsfilosofiens förnuftsdyrkan
skedde genom Kant. Han upptog åter till undersökning
den frågan, om människan kunde känna sanningen, i
det han underkastade den mänskliga
kunskapsförmågen en grundlig pröfning. Resultatet af denna
pröfning blef, att människan icke är i stånd att med
sitt förnuft lära känna det objektivt varande, sådant det
är i och för sig. Hvad hon känner, känner hon i kraft
af subjektiva kunskapsformer, som dock ej medgifva
någon kunskap om "tinget i sig".
Vi ha att tacka Kant icke blott därför, att han
påvisat vår kunskapsförmågas gränser, utan äfven därför,
att han lärt oss skilja mellan förklaring och värdering.
Värdeproblemet stiger alltså upp såsom ett själfständigt
problem vid sidan om kunskapsproblemet. Kant talar
visserligen oftare om ändamål än om värden. Men
begreppet ändamål förutsätter tydligen begreppet värde,
enär jag blott kan göra det till ändamål, hvars värde
jag har erfarit.
I efterföljande rader vilja vi upptaga till skärskådande
några af de resultat, till hvilka vetenskapen, d. v. s.
den i våra dagar dominerande naturvetenskapen, nått
fram, och se till, om de kunna anses tillfyllestgörande
för åstadkommande af en bärande och lifsbevarande
åskådning. Om så icke skulle vara fallet, måste vi
söka på annan väg efter värden, som fylla måttet och
göra lifvet värdt att lefvas.
Då dessa rader nedskrifvits såsom anteckningar på
lediga stunder och tiden ej medgifvit något
grundligare utförande af arbetet, faller det af sig själft, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
