Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af en mängd sådana fakta leder sig den empiriska
bevisningen fram till deras allmänna grund. Den går
alltså från följd till grund. Det motsatta
förfaringssättet, då man går från grund till följd, kallas rationell
bevisning. Då empirikern sålunda iakttager enskilda
föremål och förhållanden mellan tingen och därifrån
sluter, att hvad som gäller i vissa iakttagna och
konstaterade fall, också måste gälla för alla de fall och
förhållanden, som han icke får tillfälle att undersöka, har
han i själfva verket öfverskridit visshetens gränser, och
hans slutsatser innebära blott en högre eller lägre grad
af sannolikhet. (Märk också, huru ofta
naturvetenskapsmän, som äro måna om sitt anseende, i sina skrifter
begagna ordet "sannolikt" och liknande! T. ex. Sv.
Arrhenius i "Världarnas utveckling".) Till belysning
af det ofvan sagda anföras några exempel, hämtade ur
"Lärobok i den formella logiken" af J. J. Borelius.
Hur skulle man med absolut visshet kunna påstå,
att alla däggdjur ha varmt blod och lungor, därför att
de däggdjur, man funnit och undersökt, visat sig vara
försedda därmed? Och när kan man vara absolut
förvissad om att alla däggdjur på jorden äro anträffade
och undersökta? Vi måste begränsa oss till
däggdjuren på jorden, ty annars återstode ju den möjligheten,
att på andra planeter det organiska lifvet, ifall sådant
där finnes, kunde förete afvikelser i detta afseende.
Men däremot är det mycket sannolikt, att alla
däggdjur på vår jord ha varmt blod och lungor. —
Ytterligare ett par exempel. Om man tror sig ha funnit,
att någon viss planet i fråga om form, rörelse,
omgifvande luftkrets o. s. v. öfverensstämmer med vår jord,
så kan det vara sannolikt men är ingalunda visst, att
den liknar jorden äfven i andra väsentliga afseenden
(att den t. ex. har växt- och djurvärld). — Då vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
