Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
besitta förnimmelse och sträfvan och alltså i viss
mening äro besjälade.
"Genom vissa "Konstellationen, Störungscentren oder
Deformirungs-Systeme", säger Hæckel i "Die
Welträthsel", "förenas stora massor af förtätningscentra snabbt
i väldig utsträckning och ernå öfvervikt öfver de
kringliggande massorna. Därigenom åtskiljer eller
differentierar sig substansen, som i ursprungligt hvilotillstånd
öfverallt besitter samma medeltäthet, i två
huvudbeståndsdelar: störningscentra, hvilka genom pyknos
positivt öfverskrida medeltätheten, bilda världskropparnas
vägbara massor (den s. k. "ponderabla materien"); den
tunnare mellansubstansen däremot, hvilken uppfyller
rummet mellan dem och negativt öfverskrider
medeltätheten, bildar etern (den "imponderabla materien")."
Den oafbrutna kampen mellan de vägbara massorna
och etern skulle nu vara orsaken till alla fysikaliska
processer i universum. Genom denna här antydda teori,
som för öfrigt påminner om Empedokles’ lära om
kärleken och hatet, tror sig Hæckel ha öfvervunnit
svårigheten att förklara attraktionen. Men det är lätt att
inse, att denna svårighet endast blifvit undanskjuten, ej
öfvervunnen.
Hvarpå bero de "Konstellationen, Störungscentren oder
Deformirungs-Systeme", genom hvilka massor af
förtätningscentra skulle hopas i så väldig utsträckning?
Eller för att gå längre tillbaka: Hur skall man kunna
tänka sig uppkomsten af individuella förtätningar inom
en enhetlig substans? Egentligen är det oriktigt af
Hæckel att kalla substansen enhetlig, då han samtidigt
talar om ett i densamma inneboende
förtätningsträfvande. Det måste nämligen vara en viss åtskillnad mellan
detta sträfvande och det material, på hvilket sträfvandet
är verksamt för att bilda de af honom omnämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
