Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtätningscentra. Det blir här ett förhållande af grund och
följd, som på samma gång måste vara ett förhållande
af åtskillnad. Vi uttrycka detta närmare med några
ord ur J. J. Borelii "Metafysik": "Och denna åtskillnad
kan icke vara en åtskillnad i form utan att tillika
vara en åtskillnad med afseende på innehållet. Endast
under villkor af en sådan åtskillnad kan öfver hufvud
ett förhållande mellan grund och följd tänkas, enär
hvarje förhållande förutsätter minst två leder (membra
relationis)."
I förtätningssträfvandet ha vi tydligen en kraft, som
enligt Hæckel ytterst är orsak till den rörelse i
materian, genom hvilken världskropparna danas. Men hvad
är då detta förtätningssträfvande till sitt egentliga
väsen, eller hvarpå beror det? Detta är en fråga, på
hvilken hvarken Hæckel eller någon annan torde kunna
gifva svar.
Man kan nu visserligen tala om, att vetenskapen
upptäcker lagar och krafter, som förut varit okända eller
obegagnade, men dessa lagar kunna å andra sidan
sägas vara endast regler, som vetenskapen begagnar sig
af under sin forskningsverksamhet. Den franske
filosofen prof. Emile Boutroux uttrycker sig härom med
följande ord: "Det, som vi kalla naturlagarna, är
sammanfattningen af de metoder, som vi ha funnit för att
assimilera tingen med vår intelligens och böja dem till
att utföra, det vi vilja." Och i sitt arbete "Trons
grundvalar" förklarar Balfour: "Naturlagarna äro
mänskliga uppfinningar till vår egen vägledning genom
lifvets förvecklingar." — Vi kunna icke urgera, att en
regel eller metod, som, då den af oss följes och
användes, medför likartade resultat, endast därigenom i
och för sig är någon fastslagen, för alla tider bestående
sanning. På sin höjd skulle man kunna medgifva, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
