Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkar utan själfmedvetande och utan något föresatt mål.
Men nu har ju människan åtminstone föreställningar
om själfmedvetande och ändamål för sina handlingar.
Skulle hon alltså ha sitt ursprung i etern, för hvilken
själfmedvetande och ändamål äro uteslutna, komme
alltså följden (människan) att innehålla något, som icke
funnes i grunden (etern), hvilket är förnuftsstridigt. För
föreställningarna om själfmedvetande och ändamål måste
då finnas någon annan grund än etern.
En lika egendomlig tanke framställes i ett
populärvetenskapligt arbete, där det heter: "Om ni vilja
antaga, att det finnes en Gud, som skapat världen, så är
däremot intet att invända. Men ni få icke därför påstå,
att Gud skapat denna värld af intet, och ej heller, att
han skapat världen fix och färdig på en gång. Allt
fanns förut, endast i annan form." — Hvem har
påstått, att Gud skapat världen fix och färdig på en gång?
Åtminstone icke den bibliska skapelsehistorien.
Anmärkningen härom synes alltså obefogad. Men då det
heter, att Gud icke skapat världen af intet, utan att allt
fanns förut, endast i annan form, antages ju materien
såsom en evig och oförgänglig verklighet vid sidan om
Gud, och vi befinna oss i den dualism, hvarmed redan
forntidens tänkare kämpade. Guds uppgift som
skapare skulle här närmast bli jämförlig med den, som
Plato tillägger demiurgen eller världsbyggmästaren.
Darwin har i fråga om lifvets uppkomst yttrat, att
alla organiska väsen, som lefvat på denna jord,
sannolikt härstamma från någon urform, i hvilken skaparen
först inblåste lif. Men Hæckel däremot anser, att den
första organiska individen uppkommit genom uralstring
ur oorganisk materia. Vetenskapsmännens förmåga att
framställa vissa afsöndringsprodukter, t. ex. urin och
myrsyra, får hos Hæckel tjäna som stöd för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
