- Project Runeberg -  Vikande grund eller fast /
61

(1914) [MARC] Author: Nils Wapner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wahrheit": "Må man nedsätta människan på den lilla
jorden, denna försvinnande punkt midt ibland de tallösa
himlakropparna, till en förflyktigande atom, till ett i dag
organiseradt och i morgon sammansjunkande stoftkorn
i det oändliga världsalltet: alltid är det människan, hos
hvilken denna tanke på världsalltet vinner existens och
uttryck, och hon lefver blott, i det hon sätter allt detta,
som omgifver henne, det organiska såväl som det
oorganiska, det aflägsnaste såväl som det närmaste, i
relation till sig, följaktligen häfdar sin centrala ställning
därtill."


Man skall vara bra hårdt fången i ett materialistiskt
betraktelsesätt, ifall man kan ha svårt att tro på Guds
omsorg om människan därför, att hon vistas på en
jord, som tilläfventyrs ej skulle utgöra centrum af
universum. Hvad betyder det egentligen för oss, om
jorden befinner sig i universums medelpunkt eller
periferi? Hvar sträcker sig universums periferi? Eller
hvar börjar den centralare delen?
Det vore
sannerligen en uppgift, ehuru kanske icke just tacksam, för
vetenskapen att utforska detta. Hvad betyder det för
Gud, om han har oss, sina barn, i medelpunkten eller
i periferien af universum? Vi få väl ändå icke tänka
oss Gud såsom en antropomorfistisk varelse, den där
kunde förlora oss ur sikte, ifall vi komme för långt
bort ifrån honom, eller som i distraktion rent af kunde
glömma bort vår tillvaro. En så låg uppfattning
anstår oss icke, då vi tänka och tala om honom, som är
himmelens och jordens skapare.

Nej, Gud lämnar oss icke åt vårt öde. Om
vetenskapen utvidgar vår synkrets, så att världen förefaller
oss större och väldigare, då måste för den kristnes
tanke också Gud framstå mäktigare och härligare, han,
som har skapat och leder allt detta stora. Hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:51:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vikande/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free