Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Vägens mödor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Barmhärtiga människor togo fatt hundarna och
samlade ihop de skingrade förnödenheterna. Och
de gåvo också goda råd. Hälften så stor packning
och dubbelt så många hundar voro lagom, om de
resande skulle kunna komma fram till Dawson, sades
det. Hal och hans syster och svåger lyssnade
motvilligt, men började slutligen se igenom packningen.
Och nu kom där i dagen hela massor av konserver
som väckte åskådarnas munterhet, ty på en sådan
tur får man minsann ej ha en tanke på konserver,
»Och här finns filtar för ett helt hotells, utbrast en av
karlarna, som skrattande hjälpte till. Halva antalet
är redan för mycket — gör er av med dem. Och
lämna kvar tältet också och alla koppar och fat —
vem tror ni ska’ diska dem åt er därborta? Herre
Gud, ni ha visst trott att ni skulle få resa i
salongsvagn på järnväg.»
Och nu följde en obeveklig utgallring av allt
överflödigt. Mercedes brast i gråt, när hennes klädsäckar
kastades ut och den ena saken efter den andra följde
efter dem. Hon grät över alltsammans i allmänhet
och över varje särskild sak i synnerhet. Hon knäppte
ihop sina händer omkring knäna och vaggade fram
och tillbaka i den mest hjärtslitande förtvivlan. Men
nu skulle hon inte gå en enda tum längre — nej, inte
för ett dussin Charlesar. Hon vädjade till allt och
alla, om hon icke gjorde rätt, men till slut torkade
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
